Efter ett par månaders urvalsarbete har juryn för Helgopriset slutligen fastnat för de fem kandidater som kan få äran att vinna det aktade arkitekturpriset. Helgopriset delas ut vart fjärde eller femte år till en ”förtjänstfull restaurering, komplettering, ombyggnad eller tillbyggnad av ett äldre byggnadsverk”.

Av 34 inskickade bidrag är det fem som nu ­tävlar i slutstriden och som presenteras här nedan.

– Att välja ut de nominerade bidragen har varit ett grannlaga jobb. Bredden har varit stor – från mindre restaureringar till stora komplexa om och tillbyggnadsprojekt. Det har varit en successiv gallring där vi besökt ungefär hälften av projekten, säger ordförande i juryn Karin ­Svenonius, arkitekt och kulturarvsspecialist.

Bedömningen görs i huvudsak utifrån ­stadgarnas kriterier, det vill säga projekt som tillvaratar, utvecklar eller tillför arkitektoniska kvaliteter ”till en god helhet med bevarande av byggnadsverkets kulturhistoriska värde”.

Kan du se några trender i de inskickade ­bidragen?

– En allmän trend som troligen kommer att synas än mer om några år är att återanvända det redan byggda, att se det som en resurs. Det kan till exempel innebära att skickligt förvalta ­snarare än att skapa något nytt.

I juryn sitter tre arkitekter från SFV samt tre externa personer som har specialkunskaper i arkitektur och kulturarv (se faktaruta).

– Överlag har vi varit ganska överens, men inte på alla punkter. Under diskussionerna har vi behövt vara tydliga med vår argumentation men också beredda att ändra oss. Det har varit väldigt spännande och ibland oväntade samtal, konstaterar Karin Svenonius.

Statens fastighetsverk, som förvaltar Stiftelsen Helgo Zettervalls fond, har delat ut priset (150 000 kronor) sex gånger sedan det instiftades 1996.

– Vi hoppas att priset kan hjälpa till att lyfta arkitekternas uppgift att ansvara för helheten. Det är en komplex uppgift att tillmötesgå alla krav och intressen – ofta mot­stående – och samtidigt lotsa fram ett projekt med god arkitektonisk ­kva­­litet och bevarad magi, säger Karin Svenonius.

Det senaste Helgopriset, 2018, gick till restaureringen av Göteborgs rådhus som projekterades av GAJD arkitekter. Vilket byggnadsverk som ­vinner detta år får vi veta vid prisceremonin den 21 november.

Klosterhuset, Vreta kloster

Projektet: Mitt på Östgötaslätten ligger klosterkyrkan och klosterruinerna. Vreta, Sveriges äldsta kloster, var i funktion från 1200talet till omkring 1580. En av byggnaderna som delvis motstått tidens tand är Klosterhuset. Det var ursprungligen ett spannmålsmagasin men har haft många andra funktioner under sin 800åriga historia.

Nu har Svenska kyrkan, som ett led i att utveckla besöksmålet Vreta Kloster, omvandlat Klosterhuset till en utställningsyta och ett nav för verksamheten. För att kunna använda byggnaden som samlingslokal året om har de befintliga träportarna kompletterats med glasade dörrar som ger ett skyddande klimatskal. Karmar och dörrblad är utförda i stålprofiler. För att bevara ytskiktens materialitet och patina har el och värme dragits under golvets kraftiga kalkstensplattor. Utmed långsidorna finns enkla utställningsmontrar och ny belysning. Bebyggelsen i Vreta har också kompletterats med en ny förråds och maskinbyggnad som ersätter den yta för förvaring som tidigare fanns i Klosterhuset.

Klosterhuset är idag en mångsidig byggnad med plats för möten, utställningar och föreläsningar.

• Var: Vreta Kloster
• Ursprungsarkitekt: Okänd
• Byggår: 1200talet
• Ombyggnadsår: 2017–2019
• Arkitekt: Magnus Almung, Tengbom Arkitekter
• Byggherre: Svenska kyrkan

Norrköpings krematorium

Projektet: Ända sedan invigningen 1939 har krematoriet i Himmelstalundsparken varit en uppskattad byggnad i Norrköping. De vitputsade skulpturala volymerna hade med tiden dock delvis förvanskats i samband med ett antal ombyggnader, vilket försvagat helhetsupplevelsen. Samtidigt var såväl byggnadens tekniska system som anläggningen för kremering uttjänta.

Svenska kyrkan startade därför en omfattande restaurering och tillbyggnad 2018. I kapellet har delar av 1930talets uttryck återskapats: korfönstret, som var igenbyggt, har öppnats och entrépartiet är återigen helglasat. Dessutom är loggian längs utsidan av kapellet återförd till originalutförandet. Den tillagda byggnadskroppen som rymmer den nya krematorieanläggningen är långsträckt och är insmugen i den sluttande terrängen för att underordna sig den ursprungliga bebyggelsen. Själva ugnsrummet, med de två nya miljövänliga kremationsugnarna, utgör en förhöjd volym med lanternin som är synlig från håll.

Sammantaget innebär restaureringen att krematoriet nu är redo för att klara framtidens ökade krav i en växande stad som Norrköping.

• Var: Norrköping
• Ursprungsarkitekt: Kurt von Schmalensee
• Byggår: 1938
• Ombyggnadsår: 2021–2022
• Arkitekt: Felix Lotz, Mats Fredriksson, Amanda Rehn, Fredriksson arkitektkontor
• Byggherre: Svenska kyrkan

Kulturhuset, Stockholm

Projektet: I ett halvt sekel har Kulturhuset vid Sergels torg gett plats för kultur i alla former. Byggnaden, som ursprungligen huserade teater och tillfälligt riksdagshus, började byggas 1968. Genom åren har Kulturhuset haft omkring 100 miljoner besökare, vilket med tiden har lett till ett betydande slitage.

Stockholms stad beslutade därför att genomföra en omfattande restaurering och upprustning. Tekniska system och installationer är utbytta och inordnade i den ursprungliga strukturen. Glasfasaden, som tidigare utgjordes av dubbla skikt, har ersatts av en ny fasad i ett skikt. Det järnfria energiglaset har bättre isolerförmåga och fasaden har – i linje med de ursprungliga intentionerna – blivit mer genomsiktlig.

En viktig del av husets originalutförande är den expressiva färgsättningen. Ett flertal högblanka och kulörstarka ytor har nu återskapats. Flera platsspecifika konstverk har också renoverats eller återmonterats. Ett exempel är Olle Baertlings draperier som har nytillverkats av Handarbetets Vänner. Vidare har ett 150tal fåtöljer ritade av Celsing renoverats och finns nu återigen i den ikoniska mötesplatsen vid Sergels torg.

• Var: Stockholm
• Ursprungsarkitekt: Peter Celsing
• Byggår: 1971
• Ombyggnadsår: 2020
• Arkitekt: Per Ahrbom, Pernilla Remröd
• Byggherre: Stockholms fastighetskontor

Lunds domkyrka

Projektet: Lunds domkyrka, från början av 1100talet, är en av Skandinaviens äldsta kyrkor. Tornen har varit en karaktäristisk del av Lunds stadssilhuett sedan Helgo Zettervalls restaurering 1860–80. Då revs de medeltida tornen och ersattes med spetsigare tornhuvar.

Men allt sedan dess har de blytäckta torntaken varit behäftade med läckage, på grund av plåtarnas stora format och brister i fastsättningen. De otäta partierna har orsakat röt och rostskador. Torntaken var därför i akut behov av en ny plåttäckning.

Restaureringen, som påbörjades 2019, inleddes med en noggrann kartläggning av olika metoder och i mars 2022 lyftes de båda 43 ton tunga tornhuvarna ned. Den ursprungliga blyplåten ersattes med en miljövänlig, förtennad rostfri plåt som utfördes i form av en skivtäckning, där plåtformat och falsning motsvarar ett traditionellt utförande i bly. Parallellt har även murkrönens inre partier restaurerats.

I mars 2023 lyftes de båda tornhuvarna tillbaka och nu kan Lundaborna glädja sig åt att de klassiska kyrktornen är väl rustade för framtiden.

• Var: Lund
• Ursprungsarkitekt: Donatus
• Byggår: 1100talet
• Ombyggnadsår: 2022–2023
• Arkitekt: Tengbom Arkitekter
• Byggherre: Domkyrkorådet i Lund

 

Måseskärs fyr

Projektet: Måseskär är en av Västkustens mest kända fyrplatser. Sedan 1865 är öns Heidenstamfyr ett tydligt riktmärke för sjöfarare. Det utsatta läget och ett eftersatt underhåll hade dock
lett till att delar av fyren förfallit under senare år. Särskilt trapphuset och porten var i dåligt skick.

Under 2022 påbörjade Sjöfartsverket en restaurering av fyren, efter riktlinjerna i det vårdprogram som tagits fram för öns bebyggelse. En stor mängd stålarbeten har utförts på plats, bland annat har 55 fackverksstag med skruvförband bytts ut. Exteriör och interiör målades i ursprunglig färgsättning. Fyren har även fått en ny entréport i ek, skodd med nitad koppar. Porten, som är målad med linoljefärg, har utformats med stöd i kunskap om liknande portar och bär släktskap med en befintlig dörr som leder till fyrens balkong.

Kopparkupolen är reparerad och utkastarna – formade som lejonhuvuden – är åter i funktion. Vidare är plexiglasen i lanterninen utbytta mot laminerat kulturglas för att stå emot väderpåverkan. Den 27 maj 2023 återinvigdes fyren, och den vackra konstruktionen har återfått sin forna glans.

• Var: Måseskär, sydväst om Orust
• Ursprungsarkitekt: Axel Otto Alrutz
• Byggår: 1865
• Ombyggnadsår: 2022–2023
• Arkitekt: Dan Wenner och Lisa Berglund, Mats Fredriksson Arkitektkontor
• Byggherre: Sjöfartsverket