Väggen som Eva Skog Berg håller på att rengöra är inte av äkta marmor utan av ett slags gips som kallas Stucco lustro. Eva och hennes kolleger från företaget Stockholm Conservation har testat många olika metoder för att rengöra väggen på ett skonsamt sätt.

– Stucco lustro tål inte vatten, det gör att materialet löses upp. Så det går inte att torka med en fuktig trasa, då blir ytan matt och lystern försvinner. Till slut hittade vi lösningen på problemet. Det bästa sättet att göra Vita havets väggar rena är med dammsugare och suddgummi.

– Först dammsuger vi bort den lösa smutsen och torkar av med en så kallad sotsvamp, som består av vulkaniserat naturgummi, för att få bort det värsta. Därefter är det dags att bearbeta med suddgummi som finns att köpa i specialbutiker för konservatorer.

– Vita havet, som från början var drottningens domäner, bestod på 1700- och början av 1800-talet av två salar: drottningens matsal, som kallades Vita havet, och drottningens drabantsal. 1845 byggdes Vita havet om och de två salarna slogs samman, berättar Erik Kampmann, slottsfogde på Stockholms slott.

I och med ombyggnaden blev den totalt 330 kvadratmeter stora salen bankett- och balsal för Oskar I och drottning Josefina. Idag används Vita havet som mingelrum och sällskapsrum, men också till banketter och middagar. Här hölls bland annat bröllopsmiddagen för prins Carl Philip och prinsessan Sofia.

Utsmyckningen som konserveras på väggarna tillkom i samband med ombyggnaden 1845. Förutom den ömtåliga Stucco lustron pryds väggarna också av bronserade ornament. De är förgyllda med så kallad slagmetall som konservatorerna dammsuger och rengör med tops som de tillverkar själva av bambupinnar och bomull.

– Vi arbetar småskaligt, vilket är lite annorlunda mot hur vi brukar arbeta med konservering på Stockholms slott, där vi också är anlitade för andra projekt. Fördelen med vårt flexibla sätt att arbeta är att Vita havet kan fortsätta att vara en levande miljö även under renoveringen. Det behöver inte vara stora byggnadsställningar i rummen utan när det är dags för olika typer av middagar och events plockar vi bara ner vår byggnadsställning för en dag eller två och sätter sen upp den när rummet är tomt. Men helt tomt blir det aldrig eftersom besökarna som guidas runt på slottet är fria att röra sig i Vita havet medan vi jobbar, säger Eva Skog Berg.

Restaureringen av Vita havets väggar startade i november förra året. Och man ser
en markant skillnad mellan smutsiga och rengjorda ytor. Eva uppskattar att hon och hennes kollega hinner rengöra ungefär en och en halv kvadratmeter per dag. Vid årsskiftet är planen att de ska vara färdiga med halva rummet. Jobbet fortsätter nästa år och beräknas vara färdigt tidigast 2024.

– Det här är ett av de större konserveringsarbetena i Stockholms slott under den här tidsperioden. Det senaste stora arbetet gjordes i Karl den XI:s galleri, säger Erik Kampmann.

Målet är att Vita havet ska skina när det är klart och att ren­göringen ska hålla i många år. Vita havets väggar har rengjorts tidigare under 1900-talet men arbetena har inte underhållits.

– Tidigare var det förmodligen ännu svårare att rengöra och få bort allt sot, eftersom man eldade mycket mer i kakelugnar och öppna spisar och hade mer fotogenlampor och levande ljus. Om vi gör en så kallad konservatorstädning till exempel vart tredje år skulle det vara mycket vunnet. Då dammsuger man av listerna så att smutsen inte hinner bita sig fast, säger Eva.

– Det härliga med mitt jobb är att se resultat och samtidigt vara så nära det gamla. Det känns fint att få spendera tid på att bevara allt det här vackra för eftervärlden. Här och där hittar jag tidigare hantverkares inskriptioner som kanske varit dolda länge. Det är verkligen en mäktig upplevelse!