Morgonregnet har lättat över Munkträdgården i Vadstena och fruktträden torkar sakta upp i den svaga solen. Då och då öppnas trägrinden i trädgårdens norra ände av någon Vadstenabo. De flesta plockar med sig en eller flera fallfrukter. De verkar veta att träden ska fredas och frukten plockas först när den frivilligt släppt från grenarna.

Munkträdgården ligger i Vadstenas klosterområde och anlades redan på Heliga Birgittas tid. 1369 gav hon trädgårdsmästaren Johan Petersson i uppdrag att innanför en gammal jordvall anlägga en fruktträdgård för  klostrets munkar. I dag – nästan 650 år senare – lyfter Statens fastighetsverks kulturarvsspecialist Anders Glassel på informationsskylten till ett av äppelträden för att förhindra att ståltråden så småningom vallas in i stammen. Sedan låter han blicken svepa över hela trädgården med dess hundra fruktträd, vissa av dem nyplanterade och några så gamla att de behöver stöttor för att hålla sig vid liv.

Anders Glassel har det övergripande ansvaret för området och kommer regelbundet hit för att tillsammans med trädgårdsmästaren kontrollera att träden mår bra. Idag visar det sig att han har anledning att ingripa.  Någon har nämligen satt upp en hängmatta mellan träden. Han plockar snabbt ner den och förklarar att hängmattor inte är tillåtna eftersom de kan skada trädets bark.

– Det händer att jag även plockar ner vuxna män från träden eller stoppar människor som skakar ner frukt. Men de allra flesta sköter sig bra. 

Munkträdgården i Vadstena – eller Pomerium Vadstenense som den också kallas – utsågs redan 1990 till ett klonarkiv för fruktträd. Här bevaras viktiga äppel- och päronsorter för framtiden. I trädgården finns träd av 18 så kallade mandatsorter som fungerar som säkerhetskopior för motsvarande träd i Nationella genbanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. Fjorton av pomeriets mandatträd är äpple och fyra päron.

Sveriges 15 klonarkiv för frukt är en del av den nationella satsningen POM, Programmet för Odlad Mångfald. Syftet med klonarkiven är att bevara den odlade mångfalden och att  säkerställa att gamla kultursorter bevaras för framtiden samt att se till att odlingsvärda och härdiga sorter lever vidare. Varje mandatsort av frukt bevaras med hjälp av fyra träd – två i ett lokalt klonarkiv och två på Alnarp.

Statens fastighetsverk arbetar aktivt för genetisk mångfald inom flera områden, berättar Anders Glassel, som även är SFV:s representant i POM:s programråd.

– Genetisk mångfald är viktigt både utifrån ett kulturhistoriskt och ett biologiskt perspektiv. Det handlar bland annat om att spara genresurser för framtiden. Vi måste vara förberedda på att klimatet kan förändras och sjukdomar sprida sig – då gäller det att ha tåliga växter.

I Vadstena finns ett brett urval av mandatträd, allt från den vanliga äppelsorten  Transparente Blanche till det ovanliga Munkpäronet med medeltida anor. Fruktträden är historiskt sett planterade i ett linje- och rutnätssystem. Den äldsta delen ligger närmast klosterkyrkan och här blommar de medeltida klosterliljorna om våren. Den nyare, södra
delen har anor från 1800-talet. 

Under 2011 och 2012 arbetade Statens fastighetsverk fram ett vårdprogram för att i  framtiden kunna säkerställa att trädgårdens kulturhistoriska värden vårdas och förstärks – bland annat ville man ta reda på hur nya träd skulle kunna planteras enligt historisk tradition.
– Det här är en av de mest värdefulla hortikulturella anläggningarna i landet och eftersom vi ville få allt rätt från början fick flera av de nya mandatträden stå och vänta länge innan vi kunde plantera ut dem, säger Anders Glassel.

Under det närmaste året kommer två nya klonarkiv med kopplingar till Statens fastighetsverk att byggas upp – i småländska Huseby och vid Umeå länsresidens. Båda kommer att innehålla perenner. I Huseby ingår även lök- och knölväxter och i Umeå fyra äppelsorter, humle och buskrosor. Klonarkivet i Umeå förvaltas av Statens fastighetsverk medan det i Huseby förvaltas av SFV:s hyresgäst Huseby bruk. Husebys trädgårdsmästare Ann-Charlotte Hermansson berättar att klonarkivet är efterlängtat.

– Huseby Bruk är en passande plats eftersom det är en historisk miljö där kulturarvet redan så tydligt lever vidare i både byggnader och växter. Vi har sedan länge många unika växter, som historiska agaver och palmer, och är väl förberedda för ett uppdrag som detta.

Klonarkivet i Huseby kommer att innehålla perenner och lök- och knölväxter från Småland och Blekinge. Blomsorterna har samlats in under många år. Det är gamla kultursorter som funnits länge och som på olika sätt haft en betydelse i vardagslivet. Växterna i Husebys klonarkiv kommer att skötas på ett aktivt sätt, berättar Ann-Charlotte Hermansson. Blommorna får till exempel inte gå upp i frö utan måste klippas ner i rätt ögonblick för att förhindra spridning. Rötterna får inte gå in i en växt av samma sort.

Klonarkivet i Umeå blir landets nordligaste arkivför fruktträd. Det kom till efter ett initiativ från Statens fastighetsverk, berättar Anders Glassel.

– När jag hörde att man letade efter en passande plats i Norrland kom jag genast att tänka på länsresidenset, där vi hade restaurerat parkens gångvägssystem och skulle börja plantera fruktträd och buskar. Vi ville återplantera de äppelträd som landshövding Gustav Rosén planterade under 1930-talet och det blev naturligt att då komplettera med
mandatsorter.