Sedan några decennier tillbaka är Husebymaden återställd och är idag en av de våtmarker som finns på SFV:s ägor. En våtmark är en mark där vattennivåerna under en stor del av året finns nära eller över markytan. Förutom att gynna djurlivet så minskar våtmarkerna koldioxidutsläppen. Torrlagda våtmarker står för drygt en femtedel (11,7 miljoner ton) av de årliga koldioxid-utsläppen i Sverige – mer än alla personbilar i landet. Det beror på att den kolrika torven i markerna släpper ut koldioxid när den kommer i kontakt med syret i luften.

Det är bakgrunden till regeringens satsning på att återväta dränerade torvmarker. SFV har fått i uppdrag att utreda möjligheterna att restaurera våtmarker. Det innebär konkret att täppa igen dikena så att vattnet inte rinner iväg.

– Vi har väldigt många utdikade områden. Nu planerar vi att återväta ett 40-tal områden, som idag oftast är skogsmark, säger Johan Njunjes, skogvaktare på SFV.

Det är en både kostsam och tidskrävande process att återskapa våtmarker.

– Det tar ett par tre år innan marken är återställd. Men våtmarkerna är väldigt viktiga för den biologiska mångfalden, till exempel för undanträngda fåglar, grodor och insekter.

Ett lyckat exempel är våtmarken vid Bergianska trädgården i Stockholm som SFV återställde 2010. Nu finns 230 växtsorter och fler än 60 fågelarter i området.

Ibland används våtmarker för att gynna en speciell art. På Söderby gård vid Bogesund har SFV schaktat ut 2,5 hektar grunda våtmarksytor som nu är ett gädd-BB. Hit kommer gäddynglen under våren för att leka och växa till sig innan de simmar ut i havet igen under sommaren.

Våtmarkerna har också andra fördelar påpekar Johan Njunjes:

– De fungerar som ett naturens reningsverk, de bidrar till att balansera vattenflöden och bromsa upp vattnet så att kväve och slam kan sedimentera. Våtmarker kan också förse markerna och de djur som där lever med vatten under perioder med lite nederbörd.