Vad är ett slott? Hur drar man gränsen mellan herrgård och slott?

Om detta råder delade meningar både bland fackfolk och allmänhet. Men begreppet slott är såklart bättre att använda i marknadsföringen. Slott ger starkare vibbar än herrgård.

I fallet Kalmar slott finns ingen som helst tvekan i något läger. Kalmar slott är ett riktigt slott med torn och tinnar som strävar mot skyn och möter på så sätt alla generationers bild av hur ett slott ska vara funtat. Barn­domens sagoslott finns i verkligheten – och det heter Kalmar!

Kalmar slott – ett riktigt slott är också det budskap man slagit fast och som med framgång kommuniceras till omvärlden. Framför allt till turister från när och fjärran, mest svenskar, men också påfallande många tyskar och danskar.

Här på Slottsholmen strax söder om stadskärnan tornar slottet upp sig och skapar förväntan hos alla som närmar sig den imponerande anläggningen.

Men slottet har inte alltid sett ut så här. Exteriören är ­resultatet av den ombyggnad som utgick från arkitekt Helgo Zettervalls vision från 1882. Hans intention var att exteriören skulle påminna om Vasakungarnas slott. Tornen höjdes och försågs med nya rikt dekorerade huvar.

Redan i slutet av 1100-talet byggdes ett försvarstorn som blev grunden till det som senare blev Kalmar slott. Halvtannat århundrade senare genomfördes en omfattande utbyggnad på initiativ av kung Magnus Eriksson. 1397 stod slottet i centrum för bildandet av Kalmarunionen, en av de viktigaste händelserna i Nordens historia.

– Unionen kom till på initiativ av drottning Margareta. Hon valde Kalmar som plats för de viktiga förhandlingarna, eftersom staden och borgen hade en stark strategisk position, säger Meg Nömgård, chef för Kalmar slott.

Gustav Vasas makttillträde 1523 blev dödsstöten för ­Kalmarunionen, men betydde samtidigt en uppryckning för den föråldrade borgen. Nu blev slottet – ”Rikets nyckel” – en gränsfästning mot Danmark. Kungen kallade in byggmästare från kontinenten och under 1530-talet ­försågs slottet med hörntornen som fortfarande finns kvar.

När Gustav Vasa delade ut hertigdömen till sina fyra söner Erik, Johan, Magnus och Karl förlänade han 1557 Kalmar län och Kronobergs län samt Öland till tronföljaren Erik.

– Kungens beslut var en tydlig markering av Kalmars lång­variga höga status i riket, säger Meg Nömgård.

Renässansfursten Eriks livsstil skiljde sig markant från faderns ”ohjälpligt landsortsmässiga storbondestil”, som ­historikern Ingvar Andersson skriver, och skapade på Kalmar slott en svensk motsvarighet till 1500-talets franska och italienska hov.

Hovlivet var extravagant med skådespel, torneringar, utsvävande fester och jaktutflykter till Öland. Men framför allt styrde Erik sitt hertigdöme. I bevarade brev beröms han av pappa Gustav för hur noggrant han skötte sina plikter.

Under Eriks tid som monark – han efterträdde Gustav Vasa 1560 – färdigställdes delar av Kungsvåningen, den plats i slottet där makten manifesterades och som varit det kungliga reviret sedan medeltiden.

Erik XIV hade sitt sovrum i Kungsgemaket, inrymt i ett av slottets torn. Rummet har höga träpaneler i intarsia och är försett med ett enastående vackert kassettak, där kungens initialer och årtalet 1562 för rummets färdigställande återfinns.

När Johan III 1569 efterträdde sin bror Erik XIV på den svenska tronen fortsatte han att utveckla slottet som kunglig bostad och arena för representation. Mycket pengar lades på att skapa en praktvåning för makan drottning Katarina Jagellonica, uppvuxen i Polens dåvarande huvudstad Krakow.

– Det polska hovet låg hästlängder före det svenska i alla avseenden. Min uppfattning är att Katarina förde med sig kontinentala manér till vårt land, och att hon agerade i kulisserna för att påverka sin make i hans arbete med att omgestalta Kalmar slott, säger Meg Nömgård.

Kung Johan blev änkeman 1583 och gifte om sig med den sjuttonåriga adelsfröken Gunilla Bielke. Under de tillfällen då det kungliga paret bodde på Kalmar slott använde drottningen Rutsalen i Drottning­våningen som representationslokal. Salen hade då ett målat och förgyllt kassettak. Träpanelerna med rik intarsiadekor i många olika träslag är fortfarande kvar.

– Vid påsktiden 1586 gästades Kalmar slott av Samuel Kiechel, en köpman och resenär bördig från staden Ulm i södra Tyskland. Kiechel anses som den förste europeiske turisten och han förde en detaljerad resedagbok. Han blev inbjuden att tillsammans med andra få vara åskådare när kungligheterna smörjde kråset under påskmiddagen, säger Meg Nömgård.

Kiechel räknade upp bordets läckerheter, bland annat olika fiskrätter. Scenen för middagen var möjligen Grå salen, benämnd så efter väggarnas gråtonade freskmålningar. Johan III skapade salen genom att slå ihop två rum, varav det ena av honom själv kallades ”den lille fyrkantige salen, där Kongl. Maj:t plägar få sig mat”.

Av olika skäl – bland annat en tvist om det svenska riksvapnets utseende – utbröt krig mellan Sverige och Danmark 1611. Krigsskådeplatsen var framför allt Kalmar med omnejd och därför benämns kriget Kalmarkriget.

Med ett våldsamt angrepp på det väl befästa slottet lyckades danskarna erövra detta. Och fram till freden i Knäred 1613 var Kalmar slott till förtret för svenskarna i danska händer.

När svenska armén hösten 1611 utan framgång försökte återta staden och slottet, fick kung Karl IX en idé. Han kontaktade sin danska motsvarighet Christian IV och utmanade denne på duell med åberopande av ”de gamle göters bruk och sedvana”. Den som vann skulle stå som segrare i kriget och ytterligare blodspillan kunde därmed undvikas.

Den betydligt yngre danske monarken ­avvisade erbjudandet och svaret dagtecknades på ”Vårt slott Calmar”. Att Christian kallade Kalmar ”Vårt slott” var väl en örfil så god som någon åt den kung vars bröder och far varit de som byggt upp och inrett detta Vasaslott, från fästningsvallarna in till minsta rumsdetalj.

Efter kriget hamnade Kalmar slott i en lång nedgångsperiod. Få monarker såg någon anledning att besöka anläggningen, som efter freden i Roskilde 1658 inte längre hade någon funktion som gränsbefästning. Statusen sjönk, och det fordom så storslagna slottet beteck­nades vid ett tillfälle som ”magasin”, en simpel lagerlokal.

Men under 1800-talet blåste nya vindar. Först restaurerades den enastående renässansbrunnen på borggården, därefter det vanvårdade Kungsgemaket. Under slutet av 1800-talet genomfördes så den riktigt stora ombyggnaden, som tidigare nämnts, av Helgo Zettervall. Ytterligare ett omfattande restaureringsarbete genomfördes 1919–1941 i regi av riksantikvarie Martin Olsson. Men de stora ­dragen från Zettervalls omgestaltning bibehölls. Skylinen han skapade med spiror som sträcker sig upp mot himlen är också vår tids skyline. Den gör ett starkt intryck på besökarna – och de är många.

Senaste årsstatistiken visar att Kalmar slott lockat omkring 190 000 besökare att ta sig över vallgravens vindbrygga och gå på upptäcktsfärd i slottets alla salar: Grå salen, Drottningsalen, Rutsalen, Kungsgemaket, Gyllene salen… Men hur sköter man då förvaltningen av denna mäktiga byggnad? Besökstrycket innebär ju att det blir en successiv förslitning på det yttre skiktet.

– Vi går rundor löpande och åtgärdar det så fort som möjligt. Det är många som lutar sig mot väggarna så att putset lossnar, konstaterar Tobias Cras, som är teknisk förvaltare på Statens fastighetsverk med ansvar för slottet.

Hyresgästen – Destination Kalmar – sköter den tekniska driften av slottet, men det är SFV som har hand om alla ytskikt, till exempel tak, väggar och fönster.

– I år ska vi renovera fönstren mot söder på traditionellt sätt med linolja. Vi gör ett väderstreck om året. Sedan har vi en del arbete med vindbryggan. Det finns alltid saker att åtgärda, säger Tobias Cras.

Kalmar slott myllrar av salar och gemak, vart och ett med sin byggnads- och inredningshistoria. Har du något egen favoritrum?

– Ja, det är Kuretornet, längst fram vid entrén. Att gå upp där en vårdag och blicka utöver Kalmar är mäktigt, säger Tobias Cras.

Dit upp kan inte alla besökare komma, men slottet har mycket att erbjuda såväl små som stora besökare. Under det årligen återkommande eventet Barnens slott får unga besökare fäktas mot Svarte Riddaren och chansen att bli högtidligt dubbade till riddare. Eller gå på skattjakt och träffa slottets prinsessa.

På slottet visas både permanenta utställningar som skildrar byggnadens långa och stundtals dramatiska historia, och tematiska säsongutställningar. Under den gångna vintern hade man en utställning med julkrubbor från Krakow, med tydlig koppling till Johan III:s drottning Katarina Jagellonica som föddes i staden. Och i sommar får besökarna möjlighet att stifta bekantskap med egyptiska mumier. Kalmar slott erbjuder sannerligen en historisk och kulturhistorisk spännvidd.

Som sig bör finns såväl en slottsbutik som en restaurang – där middagsmenyn skiftar utifrån årstid, råvaror och inspiration. Slottet har också konferensmöjligheter för upp till 240 personer.

Du hittar mer om Kalmar slott på sfv.se och på webbplatsen https://kalmarslott.se hittar du aktuell information om allt det som händer på Kalmar slott 2025.