I Sverige finns ungefär 2 500 runstenar från skånska Brösarp i söder till Frösöstenen utanför Östersund i norr. Äldst anses Kylverstenen på Gotland vara, en runristad gravhäll från 400-talet e.Kr. De flesta stenar restes under vikingatid och tidig kristen tid till minne av en död släkting och dennes bragder.

2015 lämnade Riksantikvarieämbetet över förvaltningen av ett antal kulturfastigheter. Tanken var att samla och renodla rollerna, vilket innebar att Statens fastighetsverk tog över ansvaret för ett 60-tal runstenar runt om i landet.

– Runstenarna är en väg till närkontakt med forntiden. De ger en inblick i vad människor tyckte och tänkte för över tusen år sedan, säger Magnus Reuterdahl, kulturarvsspecialist på Statens fastighetsverk.

– Som förvaltare har vi koll så att stenarna inte tar skada eller faller omkull. Vid de cirka 50 runstenar som är tillgängliga för allmänheten ser vi till att gräset är klippt, gångstigarna prydliga och skyltningen uppdaterad. Vi meddelar också länsstyrelserna när det börjar bli dags för tvättning, målning eller stenkonservering.

Magnus Reuterdahl har en arkeologexamen och har arbetat med grävningar runt om i landet. Nu har han det övergripande ansvaret för de fornlämningar, inklusive runstenar och världsarv, som Statens fastighetsverk förvaltar. Bland runstenarna finns Sveriges och förmodligen världens mest kända. Nästan fyra meter hög med hela ytan täckt av runor är Rökstenen det ståtligaste minnesmärket som rests efter en död frände.

– Den är spännande, framför allt för sin gåtfulla text som är den längsta runinskriften som finns bevarad. Intressant är också att runristaren vänder sig till flera olika publiker på en gång. Här finns runor som förmodligen många kunde läsa, men också svårtydda runchiffer på ovansidan som krävde specialistkunskap, berättar Magnus Reuterdahl.

Texten, som inleds med att stenen restes av Varin för att hedra sin döde son Vämod, har traditionellt ansetts handla om Theoderik den store, som härskade i Italien runt år 500 e. Kr. Men stämmer det verkligen? Under senare år har flera omtolkningar presenterats.

2020 föreslog en forskargrupp att runinskriften syftar på de vulkanutbrott som på 530-talet förmörkade himlen i flera år och ledde till svår kyla, missväxt och hungersnöd. Pekar Rökstenen i själva verket mot en klimatkatastrof som 800-talets människor har burit traderade minnen av?

– Det är absolut ingen orimlig tolkning, men om den stämmer borde vi nog ha hittat liknande budskap på flera ställen, säger Magnus Reuterdahl.

Karlevistenen är en annan superkändis i Statens fastighetsverks bestånd. Söder om Ölandsbron restes detta minnesmärke efter den danske hövdingen Sibbe. Inskriften består av en kortare del på prosa som presenterar huvudpersonen, därefter följer en skaldestrof till Sibbes ära.

– Här kommer vi nära flera historiska händelser. Sibbe bör ha dött i slutet av 900-talet. En möjlighet är att han förlorade vid slaget vid Fyrisvallarna och dör på Öland på väg hem till Danmark.

Flera av de runstenar som Statens fastighetsverk förvaltar har flyttats från sina ursprungliga platser och placerats med andra stenar i ett slags forntida friluftsmuseum. Det gäller nio runstenar i Universitetsparken i Uppsala och sex i Runstensparken vid Lunds universitet.

– Man samlade ihop lokala runstenar för att visa upp sin historia. Det är samma tanke som när man skapade Skansen för att visa upp det svenska kulturarvet.

De allra flesta runstenar är från vikingatid eller medeltid, men i Rosersbergs slottspark norr om Stockholm står ett intressant undantag. På 1600-talet lät Gabriel Bengtsson Oxenstierna flytta runstenar till parken. En av dem berättar att ”Kättil lät resa denna sten efter Gye, sin fader” – ett tema som frimuraren hertig Karl broderade vidare på i början på 1800-talet. Den blivande Karl XIII anlade helt enkelt egna ”fornlämningar” i parken, dels Kettils grotta byggd av trä med väggar av näver, dels lät han rista ett stenblock intill som hyllning till sin hustru. Ett frimurarkors och en sexuddig stjärna omges av en slingrande orm med prydligt huggna runor. Den är ovanligt välgjord för att vara en falsk runsten, konstaterar Magnus Reuterdahl:

– Språket är modernt även om hertig Karl sätter det i runor. Här berättar han om sin samtid och använder historien för att stärka sin berättelse.

Är alla runstenar hittade? Så lyder en vanlig fråga till Magnus Reuterdahl och svaret är ett obetingat nej. Varje år görs nya fynd, ibland av tidigare helt okända stenar, ibland av sedan länge försvunna minnesmärken som plötsligt dyker upp igen.

Som när arkeologen Torun Zachrisson 2013 tog med sig sina studenter på en exkursion vid järnåldersgravfältet i Bogesund i Vaxholm och berättade om traktens mytomspunna runsten som ingen hade sett till på över 400 år. Då fick hon syn på en ristad sten som stack upp ett par decimeter ur marken.

Bogesundsstenen var återfunnen.

– Helt plötsligt faller släpljuset åt rätt håll och det blir uppenbart att det vi trodde var en vanlig sten i själva verket är en runsten. Vi kan utgå från att det finns fler än de cirka 2 500 runstenar vi känner till i dag. Det är förmodligen inga jättemängder, men det hittas ett par nya varje år, säger Magnus Reuterdahl. ✷

Tre tips för en runstenssafari

Magnus Reuterdahl, kulturarvsspecialist på Statens fastighetsverk, tipsar om tre personliga runstensfavoriter:

Karlevistenen

"En av Sveriges märkligaste runstenar som står i Karlevi på Öland och restes efter den danska hövdingen Sibbe den gode. Texten kan kopplas till flera historiska händelser och till vikingatida skaldekonst.”

Kungens runsten

”Står på sin ursprungliga plats vid den forntida hamnviken i världsarvet Hovgården på Adelsö. Detta är den första beskrivningen av den svenska kungamakten.”

Gripsholmsstenen

”Anses som den främsta av de så kallade Ingvarsstenarna, rest över Ingvar den vittfarnes bror Harald. Den hittades inmurad i Gripsholms slott på 1800-talet och berättar om vikingarnas resor österut”.

Ett bonustips:

Rökstenen

Rökstenen är ytterligare en av Sveriges mest kända runstenar. Den restes ursprungligen på 800-talet som en fars sätt att hedra en avliden vikingason. Under många år var stenen inmurad i kyrkväggen i Röks kyrka, men den restes åter i mitten av 1800-talet. Rökstenen räknas som landets främsta runsten och dess text består av nästan 800 tecken, vilket gör den till världens längsta. Texten är delvis ristad med hemlig text, så kallade lönnrunor, och forskarna har länge tvistat om vad texten egentligen handlar om.