När arkitekten Fredrik Wilhelm ­Scholander någon gång i mitten av 1800-talet fick uppdraget att rita ett residens i Kristianstad var det ett för tiden modernt hus i italiensk nyrenässans han skapade. En värdig byggnad för landshövdingarnas representation men också funktionellt med ytor för bostad, hygien och matlagning.
Föga anade han förstås att samma fastighet 160 år senare skulle omvandlas till ett kontorshus och då byggas om för att anpassa sig till de moderniteter som dagens verksamheter kräver med el, data, värme, brandsäkerhet med mera.
– Fast jag tror att Scholander, om han kunde återuppstå och besöka residenset, skulle känna igen det mesta, säger Stefan Larsson, projektledare på Statens fastighetsverk som varit med under hela produktionen i det omfattande arbetet.
Antagligen skulle Fredrik Wilhelm Scholander även betrakta det renoverade residenset som mer autentiskt än det var innan ombyggnation, eftersom fasaden sakta men säkert återfår sin ursprungliga glans och några av rummen tagit tillbaka originalfärger som dolts av ett otal påmålningar under årens lopp.

– Under hela vårt arbete har utgångspunkten varit att kombinera kulturhistoria och bevarande med moderna funktioner, och hela tiden med fokus på att inget av det nya ska synas. Särskilt rumssviten på andra planet är viktig ur bevarandesynpunkt. Det handlar om paneler och listverk med ursprungliga detaljerfrån 1860, säger Mattias Hedberg Ek, ansvarig arkitekt på Fojab.
Och nog fanns det att göra när hantverkarna kom igång i februari 2019. Stora delar av residenset hade stått tomt ända sedan 1997 då Kristianstads län gick samman med Malmöhus län och bildade Skåne län och behovet av ett residens i staden inte längre fanns. Ända sedan 1980-talet har Lantmäteriet dock haft kontor i lokalerna. Men representationsvåningen har stått utan hyresgäst, vilket har varit en liten utmaning för SFV.
– Att låta äldre fastigheter stå tomma under lång tid är ­varken bra ur ett kulturvårdsperspektiv eller ekonomiskt ­försvarbart, säger Maria Nordh, fastighetschef på SFV Syd. 

Vad skulle då våningen användas till? Det fanns förslag på att konvertera till skola eller kanske bostäder, men när det stora revisionsföretaget EY (f.d. Ernst and Young) visade intresse 2016 insåg man att det skulle bli den bästa lösningen.
– Jag hade som många andra i Kristianstad kännedom om att residenset länge stått delvis tomt och det var tydligen en bra tajming att jag kontaktade SFV samtidigt som de beslutade sig för att hitta kommersiella hyresgäster, säger Martin Larsson ansvarig för projektet på EY.
– Egentligen var jag lite tveksam till om det skulle passa oss, säger Martin Larsson, men redan vid första besöket blev jag glatt överraskad av att se hur stora salarna är och såg att det skulle bli perfekt för våra behov. Det är så luftigt inte minst tack vare takhöjden och ljuset.
I mars flyttar EY in i övervåningen plus vindskontor, alltså det som var landshövdingens representations- och bostadsvåning. Totalt 900 kvadratmeter.

Två rum som tidigare fungerade som representationssalonger lägger man extra vikt vid i renoveringen, här ska den gamla tidsandan återskapas i all sin glans. Alla trädetaljer och väggar har under åren målats på gång efter gång och då även med plastfärger som fäst dåligt mot det gamla underlaget.
– Titta här nere, säger Mattias och pekar ner mot en panel.
– Här skrapade vi försiktigt bort alla lager av den gamla färgen för att ta reda på vilken som var ursprungsfärgen från 1860. Fram trädde en brun nyans som blandats till och som används till dörrar och paneler i de två bevaranderummen. Här fann vi även en gulddekor som vi inte kände till. Då blir man lite exalterad.

Sylvia Pekacka, är en av målarna som fått uppdraget att renovera och återskapa innemiljöerna. Hon målar skåpen i den gamla serveringsdelen med linoljefärg. Rummet ska när det står klart inrymma ett personalkök med mikrovågsugnar och espressomaskin.
– Jag älskar att jobba i det här huset. Det ger en särskild känsla att måla med engagemang och ha tålamodet att vänta, vilket är nödvändigt när man använder linoljefärg med en torktid på upp till en vecka, säger Sylvia och drar ett andra lager varmgrå färg över ett porslinsskåp.
Sovrummet i husets södra hörn ansågs ha det bästa läget och kallades Kungens rum. De flesta residenshus hade ett rum vikt för kungen om han behagade att komma på besök. Nu blir det en arbetsplats för fyra personer. Till kungens rum hörde ett badrum där taket var något sänkt, vilket bjöd på en överraskning. 

– Ovanför en garderob i badrummet hittade vi en lucka som visade sig gå upp till ett litet rum och det var förvånande eftersom det inte fanns med i byggnadsritningarna, säger Christian Östher, arbetsledare på Erlandsson Bygg Syd, generalentreprenör för det invändiga arbetet.
Det visade sig att det lilla undangömda rummet troligen fungerat som ett krypin åt döttrarna till Per Westling, landshövding i Kristianstad under åren 1947–1963. Flickorna hade inrett med idolbilder på bland andra Elvis Presley och Siv Malmkvist.
Parallellt med det invändiga arbetet pågår även fortsatt totalrestaurering av fasaden.
Sedan residenset i Kristianstad uppfördes 1860 har fasaden målats om minst 15 gånger. Det totala färgskiktet är för tätt och innehåller dessutom lager av plastfärg, vilket innebär risk för större skador på underliggande puts. 

Fasaden har lagats i omgångar under åren och de senaste gångerna med cementbruk, som är ett alltför hårt material och inte binder med kalkbruket som ligger under. Bitar började lossna och ramla ner, så att skyddsnät fick sättas upp.
Alla fasadytor rekonstrueras nu med samma material och med samma hantverksskicklighet som i det ursprungliga utförandet. De stora putsytorna som knackats ner fram till teglet visar att Scholanders hantverkare på några ställen byggde upp teglet med utskjutningar som grund för putsningen av kvadrar i hörnen och längs med bottenplanet.
Ytorna med färg renskrapas ner till linoljespacklet och sedan görs rekonstrueringar i det ursprungliga utförandet enligt Scholanders byggbeskrivning från 1850-talet.
– Vi var osäkra på originalfärgen men hittade till sist den ursprungliga grå färgen i en garderob, säger Gretel Nilsson, byggledare från Ramböll. Ja, tillägger hon, inte i själva garderoben, det visade sig att fastigheten byggts om, då blev en del av den gamla fasaden en innervägg och bakom garderoben hade man som tur var inte brytt sig om att måla om den delen av fasaden.
Fasadrenoveringen sker i etapper året runt. När Kulturvärden är på plats har hantverkarna kommit en bra bit in på söderfasaden efter cirka ett och ett halvt års arbete. Nu har man lika mycket kvar innan hela fasaden är åtgärdad. Sam­tidigt fortsätter arbetet med att renovera övriga lokaler inne
i fastigheten. Under 2020–21 kommer det att finnas ytter­ligare 1 500 kvadratmeter till uthyrning i residenset.