Utifrån ser Kungliga Biblioteket ut att ha endast två våningar. Men skenet bedrar. Byggnadens fönster är nämligen så höga att de spänner över två våningar. 

De flesta av KB:s sammanlagt 14 våningar ligger dock under marken. Bland annat byggdes på 1990-talet en väldig magasinsanläggning i fem plan, cirka 40 meter under markytan.

– Det är där som vi i dag förvarar allt vårt material, säger Stefan Clevström som är KB:s ansvarige för den stora renovering av byggnaden som Murmans arkitekter har ritat på uppdrag av Statens fastighetsverk och som avslutas nu i vår.

Kungliga Bibliotekets byggnad uppfördes på 1870-talet just för att klara av att härbärgera alla böcker och andra tryck som kommit ut i Sverige. Byggnaden fick en modern stomme i gjutjärn för att hålla för hundratals ton av böcker.

Men huset var för litet nästan från början och för att klara av ännu fler böcker byggdes först byggnaden ut med flyglar på 1920-talet och sedan utbyggnader under jord i två olika omgångar.

– I dag räknar vi med att de nuvarande magasinen räcker till runt år 2050, säger Stefan Clevström.

Sedan 1661 ska enligt lag ett exemplar av varje bok, tidning och andra publikationer som trycks i Sverige levereras till Kungliga Biblioteket, ett så kallat pliktexemplar eller nationalexemplar. Varje vecka inkommer till KB i snitt exempelvis cirka 500 nya böcker och oräkneliga andra tryck. Totalt finns i KB cirka 18 miljoner olika objekt!

Allt detta kan våra besökare beställa fram och läsa i vår stora läsesal, berättar Ingrid Svensson, chef för KB:s enhet för handskrifter, kartor och bilder. Låna hem svenska böcker får man nämligen inte göra på KB, däremot är de flesta av KB:s många utländska böcker tillåtna att låna hem.

Dagstidningar finns på mikrofilm som är tillgängliga i en särskild läsesal. Här kan besökare själva enkelt plocka fram och läsa i stort sett varenda nummer av alla svenska dagstidningar som utkommit genom tiderna.

TV- och radioprogram finns åtkomliga i KB:s avdelning för Audiovisuella medier som omfattar hela åtta miljoner timmar digitaliserat material.

En ny del som kommer att bli mycket viktig för KB är e-plikten som införs 2014/2015. Då införs skyldighet att pliktleverera även rent digitala publikationer som till exempel webbtidningar och bloggar till KB.

Men inte bara tryckta alster av olika slag ingår i KB:s samlingar. Handskrifter är också en viktig, och unik, del av beståndet. Handskrifter kan vara allt från böcker tillkomna innan boktryckarkonsten var utvecklad till nutida brev mellan privatpersoner, exempelvis från en läsare till en författare.

– Vår mest kända handskrift är ”Djävulsbibeln” som skrevs av en munk på ett kloster i Böhmen på medeltiden, enligt legenden med hjälp av djävulen. Djävulsbibeln erövrades av svenskarna i Prag i juli 1648, i trettioåriga krigets slutskede, berättar Ingrid Svensson.

Den ovärderliga Djävulsbibeln förvaras, till synes som vilken bok som helst, i en hylla bland andra i ett av de 150 meter långa underjordiska bokmagasinen. Den jättelika gamla ”svartboken”, ungefär 90 centimeter hög, är dock invirad i ett skyddande vitt tyg.

– Just nu saknar vi förutsättningar att visa Djävulsbibeln för allmänheten, men förhoppningsvis kan det bli möjligt att göra det i en framtid. Men de som är intresserade ska veta att Djävulsbibeln har digitaliserats och presenteras på KB:s webb, säger Ingrid Svensson.

När Ingrid Svensson började på KB för ett 20-tal år sen fanns inte de nya underjordiska bokmagasinen.

– Det var fullt med böcker och bokhyllor överallt här uppe i själva byggnaden, minns hon.

Men även om det var en befrielse att bli av med miljontals volymer från de våningsplan där allt fler KB-tjänstemän skulle ha sina arbetsplatser, kvarstod en del problem. Inte minst blev det ofta väldigt varmt inne i KB på grund av de stora fönstren mot söder.

– På 90-talet installerades ny ventilation, men systemet fungerade inte särskilt bra, berättar Stefan Clevström.

I samband med en omorganisation av KB 2007 gjordes en utredning om lokalerna som blev starten på den mycket stora renovering som avslutas nu under våren.

– Vi har moderniserat hela inomhusmiljön och försökt skapa ett modernt kontor i denna unika gamla byggnad, sammanfattar Ulf Tengmo, SFV:s projektledare för renoveringen.

Genom en delvis förändrad rumsindelning har 30 nya arbetsplatser tillkommit.

– Kungliga Biblioteket har fått flera nya uppdrag på senare år, bland annat som samordnare av alla svenska bibliotek, säger Stefan Clevström.

Hela den omfattande KB-renoveringen kostar cirka 110 miljoner. Då ingår en stor ombyggnad av den publika del av byggnaden som kallas ”Annexet” och som står klar senare i vår.

Ett resultat av renoveringen som redan fått stor uppskattning är ett i byggnaden centralt beläget stort fika- och lunchrum, kallat ”samlingspunkten”. Detta nya efterlängtade personalrum fungerar samtidigt som KB:s personalbibliotek.

Att komma tillrätta med inomhusklimatet har varit en av de allra viktigaste delarna i renoveringen.

– Vi har gjort om vid alla fönstren. Tidigare var det vid fönstren öppet mellan de två våningar som varje fönster täcker, vilket var problematiskt ur både luft- och ljudsynpunkt. Nu har vi sågat isär innerfönstren (ytterfönstren är skyddade och får inte ändras) och lagt bjälklag ända ut så att det inte längre är några glipor mellan våningarna. Dessutom har vi monterat solskyddsgardiner mellan fönstren, berättar Ulf Tengmo.

Nästan hela huset har fått ett nytt system för att luften ska vara så bra som möjligt, både för personal och biblioteksbesökare.

– Det är en utmaning att installera ny teknik i ett gammalt unikt hus som KB. Huset håller liksom emot och vi har till exempel lagt mycken möda på att få plats med kablar, kanaler och rör i taket utan att takhöjden blir lägre, säger Ulf Tengmo.