På håll ser Suntaks gamla kyrka ut som en underlig betong- konstruktion, men vid närmare betraktelse framträder ett skickligt utfört stenarbete av fint huggna kalk- och sandstensblock. Kyrkan byggdes under 1100-talet och är en av Sveriges bäst bevarade romanska kyrkor.
Suntaks gamla kyrka ligger ett par hundra meter norr om den nya församlingskyrkan i Tidaholm. Exteriören är typisk för medeltidens stenkyrkor, med ett rektangulärt långhus, ett smalare och längre kor mot öster och vid korgaveln - en rundad absid.
Välbevarad men med tillägg
Ändrade synsätt på hur gudstjänsten skulle utövas innebar från 1200-talets mitt för många kyrkor att koren breddades och höjdes, men inte i Suntaks kyrka. Här finns både absiden och koret kvar, liksom en smal triumfbåge med sidoaltare.
Däremot har kyrkan restaurerats och byggts till på 1600- och 1700-talen. Kyrkans innertak var ursprungligen öppet ända upp till takstolen - det kan man se av 1400-talsmålningar på timret. Det täcktes, troligen under 1600-talet, av ett plant trätak. Trätaket har två plafondmålningar, som målats av Anders Wetterlind år 1769. De föreställer Syndafallet och Yttersta domen.
Foto: Bert Leandersson
Foto: Beatriz Bandeira
På 1600-talet byggdes också sakristian mot norr ihop med korpartiet. Kyrkans portal, på den södra långhusväggen, är ett vackert exempel på romansk arkitektur. Mot norr, mitt för sydportalen, fanns tidigare en portal, som senare murades igen, här finns idag ett fönster. I kyrkans inre skiljs långhuset och korpartiet åt av den majestätiska triumfbågen.
I slutet av 1800-talet fanns planer på att bygga till kyrkan men i stället byggdes en ny som stod färdig 1902. Tack vare det har Suntaks gamla kyrka kvar sitt kulturhistoriska värde.
Vid flera tillfällen under 1900-talet har den gamla kyrkan restaurerats. På väggarna finns rester av kalkmålningar tillskrivna en mäster Amund. De togs fram 1947 av konservator Olle Hellström i Skara. Väggmålningarna är från slutet av 1400-talet och återger bland annat bilder ur Jesu liv.
Läktare, bänkar och en märklig korstol
I kyrkan finns två läktare. Den västra läktaren är äldst och tillkom på 1600-talet. På dess läktarbröst finns målningar av profeter och evangelister. Bänkinredningen är från 1700-talets första hälft. I koret förvaras en kopia av den märkliga korstol, som tillhör kyrkan. På dess ena gavel finns ett snidat ulvhuvud och på korstolens rygg finns en runinskrift med lydelsen: ”AVE MARIA GRATIA.” Korstolens original förvaras i Västergötalands museum och daterad till 1100-talet. Kopian är tillverkad av träskulptör Ulf Selén. Bland inventarierna märks vidare dopfunten från mitten av 1200-talet. På kyrkans norra långhusvägg hänger ett huvudbanér och flera vapen över ätten Hård af Segerstad vars gravkammare finns under kyrkans golv. Kyrkklockorna hängde i en klockstapel ute på kyrkogården. Denna revs 1918 och klockorna överfördes till den nya kyrkan.
Foto: Bert Leandersson
Kyrkan är en av de fastigheter som Statens fastighetsverk tog över från Riksantikvarieämbetet den första januari 2015.