Besöksmål
Utöhus kan besökas på egen hand. Visningar kan bokas genom www.gronsoo.se
Utö hus är ett av Sveriges bäst bevarade medeltida stenhus. Byggnaden är en senmedeltida så kallad enkelhusborg, det vill säga en borg där den murade byggnaden i sig utgör hela borganläggningen. Utö hus uppfördes troligen under 1400-talet för släkten Schack.
Foto: SFV
Utö hus är känt sedan medeltiden och nämns redan i början av 1400-talet. Den första kända ägaren var Gjord Persson Schack. Han var svåger med Jakob Ulfsson, ärkebiskop i Uppsala stift 1469–1515 och en av dem som drev grundandet av Uppsala universitet.
Senmedeltida borg
Senmedeltida borgar i Sverige var ofta ganska svagt befästa, troligen var det minst lika viktigt, eller viktigare, med representation på platsen. Mäktiga släkter med stort jordinnehav uppförde byggnaderna och Schack var en av dem. Utö hus består av en källarvåning, två hela våningsplan och två vindsvåningar. Bottenvåningen har sju rum och förstuga. Övriga våningsplan är oinredda. Den nuvarande rumsindelningen, fönster och trappstegsgavlar tros ha kommit till vid en ombyggnad på 1600-talet.
Kopplingen mellan Grönsöö och Utö
I början av 1600-talet förenades Utö hus med Grönsöö gård när riksrådet Johan Bengtsson Skytte (1577–1645), gifte sig med Maria Näf, dotter till Jacob Näf (död 1598) ägaren av Grönsöö. Utö hus förlorade då sin karaktär av sätesgård. Efter en reparation på 1740-talet var huset tidvis bebott. Under 1820-talet övergick Utö hus i ätten von Ehrenheims ägo och på 1840-talet gjordes det om till sädesmagasin. Utö hus donerades år 1937 till Vitterhetsakademin av fru Alice von Ehrenheim på Grönsöö slott. Utö hus och Grönsöö slott ligger på var sida om Grönsösundet, en av Mälarens tidigare tätt trafikerade farleder. Det finns en stark kulturhistorisk koppling dem emellan eftersom Utö hus under lång tid tillhörde Grönsöögodset. Utö hus blev enskilt byggnadsminne 1966. Sedan 2015 förvaltar Statens fastighetsverk denna plats.
Visningar av Utö hus kan bokas via Grönsöö slott.