Besöksmål
Linnéträdgården är öppen för besök. Mer information hittar du här: Linnéträdgården
I Linnéträdgården levandegörs ett stycke svensk kulturhistoria. Dels visas hur en botanisk trädgård såg ut under 1700-talet och dels berättas om Carl von Linnés liv och verksamhet.
Linnéträdgårdens koppling till botaniska institutionen vid Uppsala universitetet ger ett viktigt pedagogiskt värde åt anläggningen. Linnéträdgården, som ligger inom området Svartbäcken, är ett betydelsefullt grönt inslag i stadsbilden. För både närboende och mer långväga besökare har trädgården mycket att ge av skönhetsvärden.
Förgården och den nya besökspaviljongen. Foto: Åke E:son Lindman
Prisbelönt paviljong
2023 fick trädgården ett tillskott i form av en ny besökspaviljong, som ska höja upplevelsen av platsen ytterligare.
Genom en ny entréport mot Svartbäcksgatan kommer besökarna in på en förgård med uteservering, som kommer vara öppen även utanför Linnéträdgårdens vanliga öppettider. Spaljéer och en pergola ramar in uterummet och ska med tiden fyllas av klättrande grönska. Inne i paviljongen finns butik och entrékassa.
Paviljongen öppnades för allmänheten 2024 och vann det året Uppsala kommuns arkitekturpris.
I mars 2025 nominerades byggnaden till Kasper Salin-priset, vars vinnare meddelas 3 april. Läs mer om nomineringen på SFV:s nyhetssida.
Med ett gediget arkitekturhantverk skapar den nya besökspaviljongen en välkomnande och sinnlig inramning som tonsäkert matchar platsens lågmälda storslagenhet.
Sveriges första botaniska trädgård
Trädgården var Sveriges första botaniska trädgård, grundad omkring 1655. Under Carl von Linnés ledning, 1741-78, hade den sin storhetstid. Trädgården lades ned 1802 och omvandlades till ett parkområde. År 1923 återinvigdes den som Linnéträdgården efter att den återskapats utifrån Carl Hårlemans planer. Platsen tillskrivs en ca 350-årig trädgårds- och parkhistoria.
Linnéträdgården var botanisk trädgård fram till 1780-talet då den flyttade till slottsträdgården. Trädgården har ett undervisningshistoriskt värde. Många av Linnés lärjungar fick sin skolning i botanik i trädgården och i prefektens bostad (i dag Linnémuseet) för att sedan resa ut i världen på växtsamlingsresor.
Linnémuseet. Foto: SFV/Katrin Furustig
Personhistoriskt intressant trädgård
Trädgården har också historiskt värde genom de framstående svenska personer är förknippade med den. Den mångsidige professorn Olof Rudbeck den äldre grundade i mitten av 1600-talet den första botaniska trädgården som bestod av en mindre del av den nuvarande. Under hans tid fanns nästan 2000 växtarter eller sorter i trädgården.
Trädgården fick förfalla efter den stora stadsbranden 1702, tills Carl von Linné tog sig an den. Efter att ha blivit utnämnd till professor 1741 lät han utöka trädgården och rusta den till en av de ledande botaniska trädgårdarna i Europa med cirka 3000 växtarter.
Hårlemans anläggning
Linnéträdgården, inklusive orangeriet, anlades efter arkitekt Carl Hårlemans ritningar. Anläggningen är en av de få av hans trädgårdar som idag har hans ursprungliga utformning. Trädgården rekonstruerades omkring 1920, mycket tack vare professor Rutger Sernander, som var medlem av Svenska Linnésällskapet och som betydde mycket för de botaniska trädgårdarna och för den framväxande naturparken i Sverige i början av 1900-talet.
Botaniska kvarter. Foto: Jenny Kjellgren Schönning
Växthistoriskt intressant
Trädgårdens växthistoriska värde ligger i sortimentets urval - drygt 1000 växtarter och sorter som alla med säkerhet odlades av Linné själv. Hans indelning i kvarter efter årstider och väderstreck, trädsamlingen och vattensystemen speglas fortfarande i anläggningen. Bergenia och dillpion är exempel på växter som vann spridning via Linnés trädgård.
Linnéträdgården är statligt byggnadsminne sedan 1935. Trädgården är en del av det svenska nationella kulturarvet och ska bevaras för framtida generationer.