Besöksmål Besöksmål

Tycho Brahe-museet är öppet för besök. 

Tycho Brahe-minnena är kanske Sveriges viktigaste plats för vetenskapshistoria. Platsen vittnar om en märklig och mäktig vetenskaplig epok. Tycho Brahes astronomiska observationer gjordes innan teleskopet uppfunnits och Brahe räknas som världens främste astronom med så kallat obeväpnat öga.

Tycho Brahe-minnena utgörs av de arkeologiska resterna av slottet Uranienborg och observatoriet Stjärneborg, Uranienborgs rekonstruerade renässansträdgård och Allhelgonakyrkan.

Museum i Allhelgonakyrka

Allhelgonakyrkan inrymmer numera Tycho Brahe-museet. Allhelgonakyrkan byggdes som en sockenkyrka i nygotisk stil 1898–1899. Under senare delen av 1900-talet stod kyrkan oanvänd och eftersom den inte användes avkristnades kyrkan 2003. Strax därefter köpte Statens fastighetsverk kyrkan.

Att museet placerats i en kyrkobyggnad ger en särskild dimension åt utställningen. Det var första gången i Sverige som en sockenkyrka får en permanent annan användning än den kyrkliga och utställningens tema passar väl in i kyrkorummet. Den viktigaste drivkraften för renässansens astronomer var just att förstå den gudomliga skapelsen. Det vackra kyrkorummet ger också en passande inramning för de stora instrumenten som nu återigen kan ses på Ven i den form som Tycho Brahe gav dem.

Uställningen i Allhelgona-kyrkan på Ven.

Foto: Janne Jönsson

Kyrkans långskepp är cirka 200 kvadratmeter och har försetts med ett nytt golv, nytt el- och värmesystem och en översyn av väggar och målning. En entré har skapats som underlättar tillgängligheten för rörelsehindrade. Museet är anpassat för personer med hörsel- och/eller synskada. Tycho Brahe-museet invigdes år 2005 av Kronprinsessan Victoria. I museet skildras Tycho Brahes liv och vetenskapshistoriska betydelse med hjälp av modeller, filmer och animationer.

Vem var Tycho Brahe?

Tycho Brahe är en av vetenskapshistoriens mest spännande personligheter. Hans stora insats var att med egenkonstruerade mätinstrument kartlägga stjärnors och planeters positioner på himlavalvet, instrument som på 1500-talet tillät en helt oöverträffad noggrannhet. På Ven skapade han en slottsanläggning helt utformad för att tjäna vetenskapens syften och här samlade han en stor grupp forskare och assistenter kring ett gemensamt forskningsprogram.

Olika porträtt av Tycho Brahe i Allhelgona-kyrkan på Ven.

Foto: Janne Jönsson

Tycho Brahe föddes 1546 på Knutstorps borg i Skåne, som då hörde till Danmark. 1576 fick Tycho Brahe Ven i förläning av kung Fredrik II. För bönderna på ön innebar det tungt merarbete – för Tycho ett makalöst slott, ett astronomiskt observatorium i världsklass och vetenskapliga framsteg.

Hans astronomiska upptäckter publicerades 1573 i boken "De nova stella" och gav honom internationell berömmelse. Slottet och observatoriet Uranienborg lät han uppföra 1576. Cirka tio år senare stod det delvis underjordiska observatoriet Stjärneborg klart. Under 21 år bodde och arbetade Tycho Brahe på Ven.

Tycho drev sin anläggning som en högskola; studenter och vetenskapsmän från Danmark, Tyskland och Holland var hans medarbetare och ingick i hans stora hushåll.

Astronomiskt instrument i den över-täckta ruinen av Stjärneborgs observatorium på Ven.

Foto: Janne Jönsson

Utforskade himlen utan kikare

Tychos första observatorium på slottet Uraniborg var utsatt för blåst. I Stjärneborgs murade kryptor kunde hans viktigaste instrument stå säkert och stabilt. En annan fördel var att hans elever kunde arbeta utan att trängas, både på slottet och här. På så vis fick också Tycho flera av varandra oberoende observationer. Hans exakta instrument och för tiden nya grundliga metoder innebar ett nytt sätt i Europa att utforska himlavalvet.

Läromästaren och hans elever tillbringade otaliga nätter vid instrumenten. Observationer gjordes året runt, så fort himlen var klar, och endast med blotta ögat. Kikare med linser var inte uppfunna. Nere i Stjärneborg fanns också ett uppvärmt rum med ett bord där det alltid låg två böcker: observationsjournalen och stjärnkatalogen. När Tycho lämnade Ven 1597, efter 21 års studier, hade han registrerat 777 nya stjärnor och deras positioner.

Tychos projekt kostade landet enorma summor och efter Fredrik II:s död satte regeringen stopp. Han lämnade Ven för gott 1597 och efterhand raserades allt. Skeppslaster med tegel, byggsten och virke fördes härifrån till danska fästnings- och slottsbyggen. I dag återstår Tycho Brahe-minnena och jordbruket Uranienborgs kungsgård, som drivs av en arrendator.

Meteorologiska instrument i väderstationen på Ven. Utsikt över jordbrukslandskap.

Foto: Janne Jönsson

Vetenskapscentrum och idéhistorisk lekpark

Samtidigt med det nya museet invigdes också den första delen av Tycho Brahes vetenskapscenter. Centret syftar till att erbjuda besökande skolklasser ett pedagogiskt program där eleverna arbetar med olika naturvetenskapliga frågeställningar. Den första aktiviteten som nu står färdig är en väderstation som demonstrerar olika sätt att mäta väder. På museiområdet finns även en idéhistorisk lekpark, det underjordiska observatoriet Stjärneborg, en rekonstruerad renässansträdgård, friluftsutställningar och en skalenlig planetstig.

Den rekonstruerade renässans-trädgården på Ven. Sommar, grönska och blommande rosenbuskar.

Foto: Janne Jönsson

Områdeskarta över Tycho Braheminnena (pdf)

Tycho Brahe-minnena ägs av Statens fastighetsverk och drivs i samverkan med Landskrona kulturförvaltning. På Ven ligger också Uranienborgs kungsgård som finns omnämnd från mitten av 1200-talet.

I dag är Tycho Brahemuseet hyresgäst.

 

Fakta

Tycho Brahe-minnena på Ven består av:

  • Stjärneborg
  • Uraniborg
  • Renässansträdgården
  • Vallarna
  • Allhelgonakyrkan

Hitta hit

Hitta till Tycho Brahe-minnena på Ven

Landsvägen 182, 260 13 Sankt Ibb

Hitta på Google Maps