Örebro slott

En bro byggdes tidigt över Svartån och blev en betydelsefull förbindelseled mellan bygderna norr och söder om Hjälmaren. Till skydd för denna viktiga passage och det samhälle som växte upp där byggdes under 1200-talets senare del en befästning på holmen i Svartån. Den bestod av en ringmur kring en rektangulär gård med ett kraftigt försvarstorn i det sydvästra hörnet. Detta var Örebro hus som senare skulle bli Örebro slott.

Örebrohus belägrades 1434, 1501 och 1521. Under den perioden var Sverige i union med Norge och Danmark. Belägringen 1434 var ett led i det stora upproret mot unionskung Erik av Pommern. Upproret leddes av Engelbrekt Engelbrektsson. I augusti 1434 stod han med sin upprorshär utanför Örebrohus. Det var den sista borgen kungen kontrollerade i landet. Efter tre veckors belägring erbjöd Engelbrekt fogden 1 000 mark om han gav sig. Budet antogs och Engelbrekt blev borgherre.

Örebro hus blir Vasaslott

Örebro hus var en av Gustav Vasas riksborgar. Här höll han möten och riksdagar. Med Örebro riksdag 1540 infördes i praktiken arvriket. (Det beslutades formellt vid Västerås riksdag 1544 och fastställdes i Strängnäs 1547). Därmed ärvdes tronföljden istället för som tidigare, att kungen valdes. Gustav Vasas yngste son hertig Karl, som senare skulle bli kung Karl IX, fick ärva Örebro hus efter sin far.

År 1573 inledde han ett stort byggprojekt som förvandlade borgen till ett Vasaslott i renässansstil. Planlösningen var lik övriga försvarsanläggningar vid den här tiden. Fyra runda kanontorn med mellanliggande slottslängor omslöt en rektangulär borggård.

Under åren 1581-1602 var arbetet intensivt. Då körde bönderna totalt 45 713 lass mursten från Hällabrottet, två mil från Örebro. De levererade även kalk, tegel och timmer. Under byggtopparna var ständigt cirka 100 personer anställda; smeder, stenhuggare, kopparslagare, snickare, glasmästare, väverskor, kokerskor och slakterskor. Det krävdes fyra kungsladugårdar för att hålla alla med mat. Karl IX besökte slottet ett 20-tal gånger. När slottet stod färdigt år 1627 var kungen död.

Slottet förfaller

Efter kungens död avtog intresset för slottet. I slutet av 1600-talet var det obeboeligt och användes som vapenförråd och fängelse för krigsfångar. År 1738 rasade murarna i nordöstra tornet - Örebro slott förföll.

Försvarsborgen får ny funktion

På mitten av 1700-talet får slottet ett klassicistiskt utseende. De runda tornen fick tak av järnplåt. Slottets fönster justerades symmetriskt enligt barockens ideal. Fönsterposterna av täljsten ersattes med nya av trä "och däruti nya kittfönster". Väggarna lagades och putsades i en blekgul färg. Tre av de fyra omgivande jordvallarna rivs.

Efter 400 år som försvarsborg öppnades slottet mot staden. Slottet får en ny funktion som residens för landshövdingen i Örebro län.

Örebro riksdag och Jean Baptiste Bernadotte

Den 21 augusti 1810 skulle riksdag hållas i Örebro. Syftet var att utse kungens tronföljare och Stockholm var för oroligt. Riksdagen hölls i Nikolaikyrkan men Karl XIII deltog inte. Han låg sjuk och fick besked om vem som valts till hans "son" vid sjukbädden i residensets sängkammare. Tronföljare blev Jean Baptiste Bernadotte från Frankrike, en av Napoleons fältherrar. Som kronprins fick han namnet Karls Johan.

År 1812 hölls åter riksdag i Örebro och Karl Johan besökte nu staden och slottet för första gången. Residenset var då delvis nyrenoverat.

Slottet av idag tar form

Åren 1897-1901 skapades det slott vi ser idag, ett Vasaslott i romantiskt historiserande stil. Murarna av natursten togs fram, sydvästra och nordvästra tornen höjdes. Sten från trakten höggs till nya portaler, bland annat med förebild från Vadstena slott. Ritningarna för ombyggnaden gjordes av arkitekt Thor Thorén. För att markera slottets medeltida försvarstorn byggdes en trappstegsformad gavel på fasaden i väster.

Under 1990-talet restaurerades slottets båda övre våningar under ledning av arkitekt Gunnar Mattsson. I syfte att återskapa interiörernas renässanskaraktär. Han ritade också ombyggnaden av nordvästra tornet som år 2001 öppnade för utställning.

Bakom slottets 269 fönster

Fyra längor i sex plan, vind och källare inräknade, och fyra torn - allt bakom 269 fönster. Idag har slottet flera olika hyresgäster. Förutom residenset är Örebro slott en välbesökt sevärdhet med många möjligheter till upplevelser. Här erbjuds bland annat utställningar, guidade visningar, butik och restaurang.

Bilder

Se alla bilder