Roma kloster och kungsgård

På 1100-talet låg gutarnas Allting, öns viktigaste mötesplats, vid Roma kloster. Representanter för de 20 tingen samlades på Alltinget för att ta beslut gällande lag och ordning i landet Gotland. Vid denna tid fanns också en välbesökt marknad här.

Cisterciensermunkarna byggde ett kloster

Roma kloster grundades 1163 eller 1164 av munkar från Nydala kloster på platsen för det gotländska tinget, Gutnaltinget, därav klostrets medeltida namn, Monasterium Beatae Mariae Gutnaliae.

Cisterciensermunkar anlade kloster på landsbygden, bedrev nyodling och var självförsörjande. Det enda som minner om klostertiden är kyrkan, om än bara som ruin. Klosterkyrkan är monumental och byggd av stora väl huggna stenar. Byggnaden består av ett treskeppigt långhus med en välbevarad port i den västra fasaden. Portalen har varit förebild för kyrkportaler runt om på Gotland och visar hur cisterciensermunkarna påverkat öns kyrkliga stenarkitektur.

Roma kloster dras in till kronan

Efter den danska reformationen, omkring 1531, förklarades klosteregendomarna som säte för konungens länsherre. De byggnader som inte längre fyllde någon funktion lämnades att förfalla. Klostret hade tidigare stora jordegendomar på Gotland, på Öland och i Estland. Även dessa drogs in till kronan och skildes av så att endast mark i närheten av kungsgården blev kvar. Efter freden i Brömsebro 1645 blev Roma kloster kronogods under den svenske kungen och mot slutet av seklet arrenderade kronan ut kungsgården. Många av klostrets byggnader gavs andra funktioner som till exempel kornhus och foderhus.

Landshövding skapar mönstergård

Landshövdingen Johan Didrik Grönhage lät skapa en mönstergård av den då förfallna kungsgården. 1733 byggdes den huvudbyggnad med två flyglar i putsad kalksten som vi ser än i dag. Byggnadsmaterial hämtades från klosteranläggningens murar och hus. Vackert utarbetade portaler från medeltiden är klumpigt infogade i de putsade murarna. Anläggningen har utformats efter modell från fastlandets sätesgårdar och avviker helt från byggnadstraditionen på ön. Det brutna taket tillkom i samband med en renovering 1789. Husen fick då en gul färg, men har senare målats i den nuvarande vita kalkfärgen. Kungsgården användes som landshövdingens residens fram till 1822 och har därefter arrenderats ut.

År 1937 överläts anläggningen för militära ändamål. Under andra världskriget anlades ett militärflygfält vid Roma och byggnader användes som militära förråd, mässar och förläggningar.

I dag är Roma kungsgård samt kungsgårds park ett populärt utflyktsmål.

Bilder

Se alla bilder

Fortfarande ett aktivt jordbruk

Redan under klostrets tid var jordbruksverksamheten viktig för Roma, man hade stuteri och stor uppfödning av får. Fortfarande idag bedrivs jordbruksverksamhet med uppfödning av nötdjur och får samt odling av spannmål, oljeväxter, ärtor och vall. Intill den gamla klosteranläggningen ligger jordbrukets ekonomibyggnader. Många av dessa uppfördes under 1800-talets slut och början av 1900-talet. Byggnadernas storlek visar på jordbrukets expansion under denna tid.

Det flacka landskapet bestod ursprungligen av stora myrmarker som senare utdikats. Kungsgården består idag av drygt 300 hektar mark varav det mesta är åkermark. Jordbruksmarken och ekonomibyggnaderna arrenderas ut.

Populärt utflyktsmål under utveckling

Statens fastighetsverk förvaltar Roma kloster och Roma kungsgård sedan 1993. Den vackra kungsgården är ett omtyckt besöksmål för gotlänningar och turister. Statens fastighetsverk tog i slutet av 2011 initiativet till ett råd som arbetar med att utveckla platsen. Medlemmar i rådet är förutom Statens fastighetsverk också Region Gotland, Länsstyrelsen på Gotland och Gotlands museum.

Hyresgäster idag:

• Café Grönhagen
• Roma glasbruk
• Kungsgårdens Rosmarin
• Roma hembygdsföreningen 
• m fl konsthantverkare under sommarsäsongen