På södra sidan om Gavleån i Gävle reser sig Gävle slott. Slottet har anor från tidigt 1500-tal men efter en omfattande brand präglas det i dag till det yttre av 1700-talets sparsmakade franska klassicism, signerad Carl Hårleman.
Johan III, som kanske räknas till den mest byggnadsglade av våra kungar, lät 1583 påbörja bygget av ett mäktigt "kyrkslott". Det skulle bli en slottsbyggnad där kyrkorummet var det centrala – Johan III var djupt religiös. Slottet hade då ett helt annorlunda utseende. I likhet med andra Vasaslott hade det torn med spiror och utsirade gavlar. Arkitekt var Willem Boy och byggnadsarbetena avslutades 1597.
Efter flera år av förfall rustades slottet under 1650- och 60-talen och byggnaden blev högkvarter för landshövding och övrig landsstat. Än i dag används slottet som privatbostad åt landshövdingen i Gävleborgs län och är därmed inte öppet för allmänheten. Däremot går det att besöka Gävle slottspark, som ligger intill slottet.
Brand ödelade Vasaslottet
Femtedag påsk 1727 bröt elden lös i slottet och lämnade slottskyrkan i ruiner och slottets översta våning utbränd.
Slottet stod övergivet i några år, men 1741 bestämdes att det skulle bli landshövdingsresidens igen. Överintendent Carl Hårleman fick i uppdrag att utföra ritningar till renovering och ombyggnad. Det är Hårlemans ritningar som givit Gävle slott det utseende det i huvudsak har i dag.
1754 kunde den första landshövdingen, A.J. Gripenhielm, flytta in.
Östra flygeln. Foto: Jenny Kjellgren Schönning