År 1680 bestämdes att huvudbasen för Sveriges flotta skulle flyttas till Blekinge skärgård och att man skulle anlägga en ny örlogsstad där, Karlskrona. Man valde platsen bland annat för närheten till svenska besittningar på andra sidan Östersjön.
I mitten på 1800-talet ville man förstärka försvaret vid södra inloppet till Karlskronas örlogshamn. Försvarsanläggningar på sex mindre skär föreslogs, däribland på Godnatt och Kurrholmen. Fästningstornen, så kallade kärntorn som byggts i Sverige sedan medeltiden, på skären Godnatt och Kurrholmen är de två sista exemplen på äldre befästningsteknik i Sverige innan den moderna artilleritekniken tog över. Tornen brukar kallas Godnatt och Kurrholmen. De uppfördes på 1850- och 60-talen och var omoderna redan innan de var färdigbyggda.
Foto: Åke E:son Lindman
Godnatt fästningstorn
Tornet har två batterivåningar och en låg källarvåning. På takplanet finns en fyr som fortfarande är i bruk. Grunden är lagd direkt på berget. Tornets grundform är femhörnig. På varje plan fanns plats för åtta kanoner.
Trappkonstruktionen är unik. Trapphuset är cirkulärt och två spiraltrappor löper parallellt med varandra, den ena över den andra. Tornet kom ganska snart att användas enbart som fyrtorn.
Vad är ett fredstak?
Tornet försågs med ett trätak 1996, ett så kallat fredstak som enligt uppgift kunde tas bort i krigstid. Takplattformen bestyckas med tungt artilleri, en rekonstruktion efter gamla ritningar från Krigsarkivet. Därefter har tornet restaurerats ut- och invändigt under 1997–98 och visas nu med guidade turer. Sommartid används tornet ibland för konstutställningar.
Tornen är sedan 1935 förklarade som statliga byggnadsminnen.
Hemliga rum: se filmen Godnatts fästningstorn – ett ljus i mörkret.
För sjöfarten var fyrnätet livsviktigt och många gånger en ren räddning. På fyrarna bodde hela familjer på de mest isolerade arbetsplatser man kan tänka sig.
Bilder
Foto: Ulrika Kjellin
Foto: Ulrika Kjellin
Foto: Ulrika Kjellin
Foto: Elisabet Hesseborn