Våtmarker

Vi på Statens fastighetsverk har arbetat med våtmarker i flera år men har nu fått ett riktat uppdrag att arbeta med restaurering av våtmarker på våra fastigheter (Fi2022/03469).

Ett program för återvätning av våtmarker har tagits fram som innehåller en beskrivning över hur SFV på ett systematiskt, tydligt och långsiktigt sätt ska arbeta för att identifiera, kartlägga och planera för åtgärder för att återställa och återväta våtmarker. För 2024 har SFV planerat för åtta våtmarker på sammanlagt 32 hektar. Dessa nyckeltal kommer höjas för 2025 och 2026 för att sammanlagt uppnå minst 400 hektar fördelat på ca 80 våtmarker.

 

Lämpliga områden har tagit fram med hjälp av GIS (Geografiskt informationssystem) och dessa ska sedan utvärderas noggrannare med bland annat fältbesök. Det rör sig om områden över hela Sverige och i både skogs- och jordbrukslandskap.

Fokus kommer ligga på att:

• utsläpp av klimatpåverkande gaser ska minska,
• förutsättningarna för för biologisk mångfald bibehålls eller ökar, om möjligt med visst fokus på hotade och sällsynta våtmarkstyper och arter,
• landskapets hydrologiska förhållanden ska så långt möjligt återställas,
• våtmarkers bidrag till minskning av övergödningen.

SFV kommer också att söka samverkan med andra myndigheter och angränsade fastighetsägare i arbetet med att återskapa och restaurera våtmarker.

Bakgrunden till varför många våtmarker är i behov av återställning beror på att de torrlagts genom mänskliga aktiviteter. Totalt har runt 80 % av alla inventerade våtmarker påverkats sedan 1850-talet. Detta leder ofta till att våtmarkerna torkar upp, växer igen och förlorar den funktion som de tidigare haft. Klimatförändringar och ökat upptag av kväve skyndar på igenväxningen. Med hjälp av historiska kartor och flygfoton från 1960-talet, höjdkartor samt terrängskuggningskartor går det att få en bra överblick vad orsaken till igenväxningen beror på. Speciellt framtagna kartor med torvförekomster ger också en bra bild över var det tidigare funnits våtmarker.