EU-stöd för naturvårdande skötselinsatser

Statens fastighetsverk söker ibland EU-bidrag för vissa av de naturvårdande skötselinsatserna som vi gör på våra marker. Denna sida kommer löpande att informera om de naturvårdande åtgärder som vi erhållit ekonomiskt stöd för från EU:s landsbygdsprogram 2014–2020 (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling).

Om Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet är en del av Europa 2020. Det övergripande målet är Smart och hållbar tillväxt för alla som finns i den gemensamma strategin för Europa 2020. Det är den europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling som stöder EU:s politik för landsbygdsutveckling. Landsbygdsprogrammet löper från 2014 till och med 2020. Det innehåller sex stycken prioriteringar, som anger vilka mål stöden och ersättningarna ska bidra till att nå. Målen handlar om miljö och klimat, konkurrenskraft inom jordbruk, trädgård, rennäring och skogsbruk samt utveckling av nya jobb på landsbygden. Stöden och ersättningarna finansieras gemensamt av Sverige och EU. Statens fastighetsverk har sökt och beviljats stöd inom miljöinvesteringar samt miljöåtgärder i skogsbruket.

Visa bildspel

Detta är naturvårdande åtgärder som vi erhållit ekonomiskt stöd för från EU:s landsbygdsprogram 2014–2020 (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling).

Miljöinvesteringar

Ökad biologisk mångfald på kungsgårdar

Att öka den biologiska mångfalden på de kungsgårdar som SFV förvaltar är ett samverkansprojekt som delfinansieras genom Landsbygdsprogrammet. Projektet initierades av SFV:s jordbruksförvaltning och det har beviljats stöd från Jordbruksverket. Projektet ska förtydliga, strukturera och accelerera arbetet med att öka den biologiska mångfalden på jordbruksegendomarna. SFV ska verka för att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås. Genom att involvera arrendatorer på kungsgårdar hoppas vi kunna bidra till ett mer hållbart jordbruk.

Projektet är till att börja med ett pilotprojekt som i förlängningen förväntas pågå till dess att omkring hälften av landets kungsgårdar har deltagit. Samverkansdelen består av att SFV gör detta tillsammans med arrendatorerna på inledningsvis tre kungsgårdar. Svenska Jägareförbundet är delaktiga genom rådgivning och delfinansiering. Hushållningssällskapet är projektledande samt rådgivande i projektet.

Under september 2019 slutredovisades projektet för de tre kungsgårdarna Kungsberg, Svartsjö och Biskops-Arnö. Under 2020 färdigställs arbetet med att ta fram en ny hage på 7,2 hektar i före detta skogsmark på Svartsjö kungsgård.

Miljöåtgärder i skogsbruket

En ansökan föregås alltid av en rådgivning av en representant från Skogsstyrelsen. Därefter söker SFV via Jordbruksverket pengar för åtgärden. Sedan vidtar Skogsstyrelsens behandling av ansökan där den bedöms i förhållande till övriga ansökningar. Efter ett positivt utfall på ansökan och när åtgärden är utförd så ansöker vi om utbetalning av bidraget. Innan det sker ska området besiktigas av en kontrollant. Tiden från rådgivning till faktisk utbetalning är därför lång, ofta ett par år. Nedan följer de åtgärde som vi har gjort för skogens miljövärden.

Visa bildspel

Översikt av Suobdekliden.

År 2020

Frihuggning av asp och sälg i Suobdekliden i Sorsele kommun

Under hösten 2020 så genomförde SFV en frihuggningsinsats i ett naturskogsområde som avsatts för naturvårdsändamål norr om Vindelälven i Västerbottens län. Syftet var att friställa aspar och sälgar så att dessa skulle få mera ljus. Yngre granar som konkurrerade med lövträden fälldes eller ringbarkades. På så sätt skapades också mer död ved i beståndet, till nytta för en mängd vedinsekter och vedsvampar.

Maskinellt brandljud i sol.

Maskinellt brandljud i sol. Foto: Ida Olofsson/Skogsstyrelsen

Ringbarkad gran.

Ringbarkad gran. Foto: Ida Olofsson/Skogsstyrelsen

Fosfordamm anlagd på Kungsbergs kungsgård

Under hösten 2020 så har en 0,32 ha stor fosfordamm anlagts på gården Kungsberg, utanför Strängnäs i Södermanland. Dammen är en breddning av huvuddiket, strax innan det mynnar ut i Mälaren. En inledande djuphåla gör att näringsrika lerpartiklar kan sedimentera i dammen på ett bra sätt. Vatten från knappt 100 hektar, mestadels åkermark, rinner igenom dammen. Uppgrävda massor läggs i kanten mot åkern till och förbättrar åkermarken där.

Dammen är bra både för att minska risken för övergödning och för att ge goda förutsättningar för biologisk mångfald.

Visa bildspel

Dammen är bra både för att minska risken för övergödning och för att ge goda förutsättningar för biologisk mångfald.

Ny våtmark för ökad gäddlek och förbättrad växtnäringsrening på Söderby gård, Bogesund

Under hösten/vintern 2019/2020 återställdes en grund våtmark på Söderby gård, Bogesund. Total areal är närmare 10 hektar, medräknat även det utdikade Söderby träsk som är ett 7 ha stort al- och björkkärr. Genom dämning och urschaktning har 2,5 ha öppna grunda våtmarksytor skapats kring träsket, där gäddorna nu kan simma upp och leka.

I mars släpps vattnet på i det omlöp som byggts så att gäddorna kan vandra upp i våtmarken. Under april-maj växer gäddynglen till sig för att senare simma ut i havet, 200 meter nedströms. Syftet är att antalet rovfiskar åter ska kunna öka i vikarna utanför. I juni torrläggs våtmarken igen, för att åkermarkerna runtomkring ska kunna brukas på ett bra sätt. Vid inloppsdikena till våtmarken har djupare fosforfällor anlagts för att minska läckaget från åkermarken.

Den nya fiskvägen där gäddorna simmar upp för att leka i våtmarken.

Den nya fiskvägen där gäddorna simmar upp för att leka i våtmarken. Foto: SFV

Visa bildspel

Översiktskarta över åtgärdsområdet vid Huseby bruk.

År 2019

Frihuggning av naturvårdsintressanta träd och buskar i skogbevuxen betesmark, Huseby bruk

Under året har drygt 5 hektar igenväxt skogsmark röjts och gallrats i syfte att gynna betesväxter, blommande buskar och träd såsom apel, fågelbär och nypon, samt äldre ekar. Även några fornlämningar har röjts fram så att de nu är synliga för besökarna. Rådgivning och samråd har skett med både Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Delar av området är en nyckelbiotop.

En brynmiljö där en gammal Ek har friställts.

En brynmiljö där en gammal ek friställts. Foto: SFV/Fredrik Ellgren

Miljöbild från den utglesade skogen medans gallringsvirket fortfarande ligger kvar.

Miljöbild från den utglesade skogen medan gallringsvirket fortfarande ligger kvar. Foto: SFV/Fredrik Ellgren

Visa bildspel

Översiktskarta för den gallrade skogen i Rosersberg.

Naturvårdande skötsel i Rosersberg, Sigtuna

Under våren 2019 har naturvårdande gallringar utförts i ett igenväxt område med äldre tallar, ekar och lindar. Syftet har dels varit att gynna de äldre träden, dels att skapa en mer trivsam rekreationsmiljö för områdets alla besökare. Den åtgärdade skogen är till vissa delar en så kallad nyckelbiotop, det vill säga ett område med mycket stor betydelse för den biologiska mångfalden.

En grupp med ekar som står i landskapet och har blivit frihuggna för att skapa utrymme.

Några äldre ekar som frihuggits för att minska konkurrensen från yngre träd. Foto: SFV/Fredrik Ellgren

År 2018

Frihuggning av gamla ekar för att skapa död ved och öka vitaliteten på äldre ekar, Tomarps kungsgård 

På Tomarps kungsgårds ägor, strax väster om Klippan i Skåne, har SFV Skog i samråd med Länsstyrelsens naturvårdsenhet och Skogsstyrelsen frihuggit gamla ekar och skapat stora mängder död ved. Detta har gjorts i syfte att öka vitaliteten på de äldre ekarna och gynna de arter som är beroende av död ved. I området finns till exempel den sällsynta Läderbaggen som är knuten till gamla ihåliga ekar. Arbetet har utförts både med skördare och med motormanuell fällning och ringbarkning.

Visa bildspel

Översiktsbild av Tomarps kungsgård.

Ekar som står i en sluttning och som har blivit ringbarkade vid Tomarps kungsgård.

Där ekar stått tätt har vissa träd ringbarkats, som här i sluttningen mot Rönne å. Foto: SFV/Per Linder

Gammal ek fore frihuggning vid Tomarps Kungsgård

En gammal ek före frihuggning. Foto: SFV/Per Linder

Gammal ek efter frihuggning vid Tomarps kungsgård

Samma gamla ek efter frihuggningen. Foto: SFV/Per Linder

Kartbild över Lövkullen.

Översiktsbild av Lövkullen.

År 2017

Frihuggning av lövträd för att skapa död ved och öka sälgarnas vitalitet, Vilhelmina

Frihuggning av lövträd på berget Lövkullen på kronoparken Malgomaj i Vilhelmina kommun. På ett drygt 15 hektar stort område fällde eller ringbarkade vi de granar som konkurrerade med de många äldre sälgarna som finns i området. Därigenom ökar sälgarnas vitalitet och blomning och dessutom gynnas de rödlistade lavar som växer på sälgarnas stammar. Åtgärden skapar också en ansenlig mängd ny död granved som gynnar många ovanliga arter av bland annat vedlevande insekter och den i trakten förekommande tretåiga hackspetten.

Lunglav som växer på en gammal trädgren.

Lunglav (Lobaria pulmonaria). En art som förekommer rikligt i detta område, men som i den nationella rödlistan är klassad som NT, det vill säga nära hotad. Foto: SFV/Per Linder

En skog med flera träd som visar hur borttagna sälgar skapar plats så lunglaven trivs att växa på träden.

En frihuggen sälg med gott om lunglav. Foto: SFV/Per Linder