Besöksmål
Nyköpingshus är öppet för besök. Mer information hittar du här
Sörmlands museum
Restaurang och konferens
Nyköpingshus har en lång och dramatiskt historia. Belägringar, gästabud, ett praktfullt slott, en förödande brand och fattighus har satt sina spår på platsen.
Det vi ser idag av Nyköpingshus är till största delen medeltida lämningar. Trots att slottet både byggts till och byggts om under varje sekel sedan dess är det de medeltida murarna som bäst stått emot både belägringar och brand.
Vid Nyköpingsåns mynning byggdes under tidig medeltid ett kvadratiskt stentorn, en så kallad kastal. Under 1200-talet anlades en borganläggning med rektangulär ringmur. Ringmuren som är bevarad till ungefär en tredjedel av sin forna höjd är cirka tre meter tjock. Under slutet av 1300-talet byggdes slottet ut ytterligare och man antar att utbyggnaderna fortsatte även på 1400-talet. Under Gustav Vasas regeringstid uppfördes två eller tre kanontorn, i övrigt behöll borgen sin medeltida karaktär.
Nyköpings gästabud
Nyköpinghus är kanske mest känt för det gästabud som ägde rum här år 1317. Då bjöd kung Birger Magnusson ¨sina bröder Erik och Valdemar till fest på borgen. I själva verket vill han hämnas en gammal oförrätt. På natten överrumplade kungen bröderna i deras sängar med den berömda repliken "Minnens I Håtunaleken än?" Erik och Valdemar sattes i fängelse, där de dog någon gång under 1318. Nyköpings gästabud kostade bröderna livet och snart också kungen hans titel.
Imponerande renässansslott
1568 fick hertig Karl Nyköpingshus av sin far Gustav Vasa. Medeltidsborgen omvandlades till ett renässansslott. Byggnadsarbetena började 1573 då hertig Karl anlitade den tysk-italienska arkitekten Christoffer Pahr. 1580 övertog arkitekten Hercules Mida ansvaret. Man började med fasaderna och slottsinredningen. Slottet försågs sedan med elva eller tretton rikt dekorerade prydnadsgavlar, vackra tornhuvar och en springbrunn på borggården.
Invändigt smyckades slottet med bland annat kakelugnar, skulpterade och målade kassettak och golv av kakel. Den centrala slottsbyggnaden fick formen av en trelängad anläggning. Slottet dominerades av Kungs- och Drottningtornet; Gustav Vasas forna kanontorn som blivit bostadsvåningar för kungafamiljen. År 1592 bjöd hertig Karl in sex hundra gäster till en hejdundrande bröllopsfest i det moderna och imponerande slottet.
Ingången till Nyköpingshus. Foto: Sven Tideman
Karl IX:s porthus
Inte mycket finns bevarat av renässansslottet idag.En vacker detalj är Karl IX:s porthus som delvis rekonstruerades på 1920-talet. Fasaddekoren i målad kvaderstensimitation pryds av hertig Karls vapensköld. Porthuset är placerat i ringmuren och leder besökaren in till förborgen.
Fängelse, dårhus och museum
En förödande brand lade år 1665 stora delar av Nyköping i aska. Även delar av slottet förvandlades till ruiner och det som blev kvar av det en gång så ståtliga slottet användes som fängelse och magasin. En tegelbyggnad uppfördes i förborgen som residens för landshövdingen. Här byggdes också ett timrat gäldfängelse, Gäldstugan, och 1818 utökades fängelset med en stenbyggnad i anslutning till porthuset. Platsen hade då förlorat all social status och inhyste även fattighus, barnhem och dårhus. I slutet på 1800-talet väcktes på nytt intresset för slottets historia och 1918 öppnades det första museet på Nyköpingshus. Idag visar Sörmlands museum utställningar i Kungstornet. De berättar om de två mest spektakulära perioderna i slottets historia; 1300-talet och 1500-talet.
