Viby by är en oskiftad så kallad klungby, bevarad i stort sett som den såg ut för tvåhundra år sedan. Platsen har varit hem åt såväl torpare som cistercienserkloster.
Byn befolkades förr av arrendetorpare under Venngarns kungsgård, där torparna i flera hundra år förde sin ojämna kamp för överlevnaden under knappa förhållanden.
Här finns också de nyligen funna lämningarna av en romansk stenkyrka från tidig medeltid. I Viby anlades dessutom ett cistercienserkloster på 1100-talet. Cistercienserorden kom till Sverige under 1100-talet och lade grunden till klostren Nydala och Alvastra. Från det senare vandrade några munkar upp till trakten av Sigtuna och anlade Viby kloster 1164, men redan efter tjugo år flyttade munkarna till Julita i Södermanland.
Cisterciensermunkarna levde inte som fromma tiggare utan av egna odlingar och det skogen kunde ge. I Viby anlade de terrasser och byggde hus av sten i en för sin klosterorden traditionell arkitektur, men några lämningar efter klosteranläggningen har ännu inte påträffats i Viby.
Torp under Venngarns slott
Viby är i dag inte att betrakta som en by i egentlig mening utan som en samling torp under Venngarns slott. Storleken på de ägor som hörde till torpen varierade från sju tunnland och uppåt. Ängsmarkerna var inte fördelade med egentliga gränser, men alla höll reda på sin hävdvunna mark. Ner mot Garnsviken odlade man fodersäd. Egentligt fiskevatten hörde inte till Viby, men byborna hade rätt till den fisk de kunde ta upp på de under våren vattendränkta strandängarna.
Viby visar på ett ålderdomligt ekonomiskt nyttjande av marken. Husen är spridda över backar och berg som inte lämpade sig för odling.
För allmänheten gäller allemansrätten, det vill säga man får gå runt på vägarna i byn men ska visa hänsyn och inte kliva objuden in på gårdstunen.
Byn är statligt byggnadsminne sedan 1940.