Trönö kyrka med anor från 1100-talet ligger nordväst om Söderhamn. Med sina oputsade stenfasader, sin takförsedda bogårdsmur och klockstapel från 1500-talet är den som helhetsmiljö en av Sveriges bäst bevarade senmedeltida kyrkoanläggningar.
Vid en första anblick skvallrar Trönö kyrkas arkitektur om 1500-tal. Men kyrkan, som är en av Sveriges bäst bevarade medeltida kyrkor, är äldre än så – med en historia som går tillbaka ytterligare 400 år.
Olikt många andra kyrkor har Trönö gamla kyrka förskonats från genomgripande sentida ingrepp. Eftersom murverket av gråsten är oputsat, kan byggnadens historia avläsas i skarvar och fogar. Varje tillägg har lämnats kvar och bildat flera historiska tidsskikt.
Ny inredning och medeltida skulpturer
De äldsta delarna är från 1100-talet och i de oputsade murverken syns bland annat en förlängning av långhuset och koret utförd under 1200-talets senare hälft. Under 1500-talet förvandlades den smala gråstenskyrkan till en större enskeppig salkyrka med valv och vackra gropkapitäl. Under 1700-talet byggdes en ny sakristia och nya inventarier tillkom, bland annat altaruppsatsen och bänkinredningen.
Kyrkan har flera vackra medeltida skulpturer. I helgonskåpet till höger om altaret finns S:ta Katarina av Vadstena, Sankt Lars och Maria med barnet. Triumfkrucifixet är från 1400-talets början.
Mur med tak av tjärade bräder
Bogårdsmuren av tuktad gråsten och tegel följer den medeltida kyrkogårdens oregelbundna ringform och den böljande marken runt den kulle där kyrkan står. Muren är täckt med ett tak av tjärade bräder.
Viktigt att skilja på vigd och ovigd jord
Med kristendomen kom sedvänjan att begravning skulle ske på ett inhägnat område i anslutning till en byggnad. Till en början byggdes inhägnaderna av timmer men man övergick till att bygga stenmurar för att hålla jorden på plats och samtidigt skilja kyrkogårdens vigda jord från den ovigda runtomkring.
Kyrkan användes till 1895, då en ny kyrka togs i bruk. Kyrkan är en av de fastigheter som Statens fastighetsverk tog över från Riksantikvarieämbetet 2015.