Svartsjö slott

Slottsparkens medeltida ekar har fått skåda både jaktlekar och lustspel men även fått ta del av slottets mörka tid som fängelse. På dagens Svartsjö kan besökare leva sig in i båda dessa epoker. Ett flerårigt restaureringsarbete både in- och utvändigt har resulterat i såväl rekonstruerade tapeter som avdammade fängelseceller.

Svartsjö har en lång historia som kunglig vistelseort. Redan under medeltiden fanns på Svartsjö ett stenhus där kungar och riksföreståndare vistades.

Sannolikt byggde Gustav Vasa om det gamla stenhuset till ett befäst hus med rundtorn, där han 1540 inrättade ett myntverk. Erik XIV och Johan III utvidgade anläggningen till en magnifik renässansborg med en rund inre borggård. I anslutning till borgen anlades en lustträdgård och en djurgård för kungliga jakter. 1687 brann borgen och kvar blev endast borggårdens brandskadade mur och torn.

På en karta från 1637 ser man en barockpark med lövgångar och en damm. Innanför 1500-talets, nu torrlagda, vallgrav anlades på 1700-talet gångvägar som strålade ut från slottets mittaxel.

Mönsterbildande för svensk herrgårdsarkitektur

Fredrik I gav på 1730-talet arkitekten Carl Hårleman i uppdrag att rita ett jaktslott. I både fasadutformning och planlösning blev slottet mönsterbildande för svensk herrgårdsarkitektur. Slottet färdigställdes på 1740-talet.

På 1770-talet ville kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika bygga ut slottet. Uppdraget att rita tillbyggnaden gick till arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Under Gustav III:s tid beboddes Svartsjö endast sporadiskt och då mest under jakttiderna.

Slottet blev till fängelse

Först hade man tänkt bygga om slottet till en invalidanläggning. Det genomfördes aldrig men det bidrog till att byggnaden tömdes på både fast och lös inredning och slottet stod mer eller mindre oanvänt under 1800-talet.

Riksdagen beslöt med Oskar II:s medgivande att bygga om Svartsjö till tvångsarbetsanstalt. 337 celler med plåtväggar och gallerdörrar inreddes. Utanför slottsbyggnaderna uppfördes nya byggnader för olika funktioner. Ett fem meter högt träplank som senare ersattes av en stenmur byggdes runt slottet. Efter 75 år stängdes Svartsjö slott som anstalt 1966 och några år senare revs fängelsemurarna och byggnaderna från anstaltstiden. Inom parken fanns dock den forne fängelsedirektörens bostad kvar. Invändigt revs inredning från anstaltstiden. I det stora restaureringsarbetet mellan 1995–2002 har några av fängelsecellerna rekonstruerats.

Ljust gul fasad – så som Hårleman önskade

När Svartsjös fasad renoverades 2001 återfick det den kulör Carl Hårleman valde på 1730-talet. Färgrester från den ursprungliga putsen hittades på en tidigare gavelvägg som blev inbyggd på 1770-talet då slottet förlängdes. Hårlemans avsikt var att efterlikna den franska gula sandstenen.

Spännande tapetprojekt – ett detektivarbete

Interiört gjordes en omfattande ansiktslyftning. Bland annat lät Statens fastighetsverk beställa nya tapeter i rokokostil till tolv av slottets rum. Vid tapetrenoveringen hittades ett enda tapetfragment med röda nejlikor, vita små blommor och blå stjälkar. Denna återskapades och hänger nu på övervåningen. Inspiration till nya mönster har även hämtats från andra slott som har bättre bevarade tapeter. Sammanlagt fyra mönster skapades av konstnären Pi Eriksson i samarbete med dåvarande slottsarkitekten Helena Tallius Myhrman.

Till tapeterna användes handgjorda pappersark som är 63 x 53 cm. Arken limmades i våder och syddes ihop med lintråd. Därefter målades tapeterna för att sedan spikas upp på väggarna.

I dag är Svartsjö slott både ett populärt besöksmål och en arbetsplats för andra. Bakom slottet ligger också den vackra slottsparken som med sina gräsmattor och alléer inbjuder till såväl promenader som picknick i det gröna.

Tingshuset

Omkring 1770 tillkom en mängd nya hus vid Svartsjö slott. Tingshuset byggdes 1769, som värdshus, men användes förmodligen även för ting. 1734 hade det kommit en lag som bestämde att varje härad skulle ha ett eget tingshus. Svartsjö hörde till Färentuna härad, ett område som motsvaras av dagens Ekerö kommun. Bönderna i häradet var skyldiga att både bygga och underhålla tingshuset.

På 1820-talet byggdes värdshuset om som Tingshus. Häradshövdingen höll ting tre gånger om året. 1875 inreddes södra delen av huset till poststation som fanns kvar till 1994 och senare byggdes det om till bostäder.

Åldfruhuset

Åldfru är titeln på en föreståndarinna vid ett kungligt slott, och Åldfruhuset var hennes bostad. På 1700-talet var huset bostad för stallets personal, men 1817 flyttade Åldfrun och hennes pigor in i huset. 1891 blev det istället bostad för anställda vid tvångsarbetsanstalten som låg i slottet. Byggnaden innehåller fortfarande bostäder.

Trädgårdsmästarbostaden

På Svartsjö slott fanns trädgårdsmästare redan på 1560-talet, och någonstans på området fanns tidigt en bostad för honom. På en karta från 1709 finns huset utritat, men dagens byggnad är från 1762, då hade det gamla huset förfallit och trädgårdsmästaren hotade att flytta om han inte fick en ny bostad.

Under slottets tid som tvångsarbetsanstalt fortsatte huset att vara personalbostad. 1910 inreddes en del av det som Konsumbutik. I dag används det som privatbostad.

Direktörsvillan

Direktörsvillan uppfördes 1891 mitt i den gamla lustträdgården. Svartsjö slott var då tvångsarbetsanstalt för arbets- och bostadslösa. Direktören flyttade in med sin familj i villan. Anstaltsvården gick i början ut på hårt tvångsarbete, men i början av 1900-talet kom en ny direktör till Svartsjö, Gerhard Reutercrona. Han införde friare arbetsförhållanden efter holländsk förebild, en modell med storjordbruk. Svartsjö blev en mönsteranstalt inom modern fångvård.

Svartsjö slott

Se alla bilder