Vi på Statens fastighetsverk vill att du som hyresgäst ska trivas i dina lokaler. Om du upptäcker fel i din lokal eller fastighet vänder du dig till den som ansvarar för fastighetsfrågor på din arbetsplats. Den personen anmäler felet till SFV som ser till att du får den hjälp du behöver. Det kan till exempel gälla vattenläckor, trasiga hissar eller problem med ventilationen.

Felanmälan

Varje hus har en ansvarig förvaltningstekniker som regelbundet kontrollerar att allt fungerar. Behöver du komma i kontakt med SFV:s kundservice finns e-post felanmalan-rb@sfv.se eller telefon 010-478 72 40.

Minskad energianvändning 

Vi behöver alla bidra till att minska vår elanvändning, och valen vi gör idag kan påverka hur situationen ser ut imorgon. Varje liten förändring gör stor skillnad i det stora hela, om vi hjälps åt. Här är några tips på vad du kan bidra med, såväl hemma som på jobbet. Tipsen kommer från energimyndigheten.se

Använd el vid rätt tid på dygnet

Välj att göra saker som att tvätta, diska och ladda elbilen när elanvändningen från industri, offentlig verksamhet och hushåll är som lägst. Mitt på dagen, på natten och på helgen. Det är en av de enskilt viktigaste åtgärderna du kan bidra med för att avlasta elsystemet. 

Sänk värmen inomhus 

Speciellt som du har elvärme. Om du sänker värmen inne med en grad minskar din energianvändning för uppvärmning med ungefär fem procent. Kan du dessutom styra eluppvärmningen till mitt på dagen och på natten gör du en stor nytta för elsystemet. 

Använd mindre varmvatten 

Duscha kortare och fyll tvätt- och diskmaskinen. Genom att byta till effektivare kranar och duschmunstycken kan du minska din varmvattenanvändning upp till 40 procent. 

Stäng av apparater och släck lamporna 

Stäng av och släck när du lämnar rummet. Använd LED-lampor, de drar fyra till fem gånger mindre el än halogenlampor. 

Tänk efter vad du använder el till

Undvik det som drar mycket el och som du kanske inte behöver, exempelvis elburen golvvärme, bastu och torktumlare. Om du måste ha golvvärme på, se till att den är på samma temperatur som resten av huset för att undvika att den drar onödigt mycket el.

Inomhusklimat

Vad kan du själv göra för att påverka klimatet i ditt kontorsrum?

Klimatet i ditt rum är ett samspel mellan värmebelastningen och byggnadens klimatsystem.
Värmebelastningen i rummet kommer från datorer, belysning, skrivare, solinstrålning och personer med mera.

Du kan själv till viss del påverka klimatet i ditt kontorsrum genom att:

Under höst/vinter/vår då värme önskas:

  • Kontrollera att värmelementet vid fönstret ger värme (känn med handen på gallret).
  • Håll gallret ovanför värmeelementet fritt från saker så att värmen kan stiga upp och hindra kallras från fönstret samt värma rummet.
  • Släpp gärna in solen som ger ett värmetillskott.

Under vår/sommar/höst när kyla önskas:

  • Om du vet att solen lyser på ditt fönster innan du kommer till jobbet på morgonen, är det viktigt att du drar för invändiga persienner/gardiner innan du går hem för dagen.

Begränsa värmen i rummet genom att:

  • släcka belysningen om den inte är nödvändig för ditt arbete.
  • stäng av övriga elektriska apparater när dessa inte används.

Om du har problem med klimatet i ditt rum ska du anmäla det till Regeringskansliets kontaktcenter, telefon 08–405 41 00. De anmäler sedan felet till SFV som åtgärdar det.

Ventilation

Alla kontorsrum i Regeringskansliets lokaler får tempererad och filtrerad uteluft. Luften ventileras genom ett ventilationssystem. Luften som blåses in genom ventilationssystemet
består av filtrerad uteluft som vid behov kyls respektive värms. Filter i ventilationssystemet
tar bort större partiklar i uteluften som till exempel pollen. Luftkvalitet och luftmängd Mängden luft som tillförs kontorsrum via ventilationssystemet är anpassad för att skapa en god luftkvalitet i rummet. Luftmängden är beroende av hur många människor rummet är planerat och byggt för. Till övriga lokalytor är luftmängden anpassad efter fastställd rumsfunktion till exempel för kopieringsrum, wc, förråd, pentry m.m.

Markiser och solavskärmning

Under sommaren är byggnadernas automatiska markisstyrning i drift. Markiserna är en del av husets klimatskal och minskar solens värmeinstrålning i huset. Markiserna är automatiska och är i drift vid soligt väder. Om det blåser hårt ute fälls markiserna automatiskt in för att de inte skall blåsa sönder. Vintertid är markiserna avstängda i infällt läge då väder och vind annars gör att de går sönder. Under vintern vill vi dessutom gärna att solen skall hjälpa
till att värma huset. För att minska bländning får man använda gardiner och persienner.

Det som styr om markiserna går eller inte är om husets styrsystem är i sommar eller vinterdriftfall. Sommar blir det om vi passerat 1 maj och dygnets medeltemperatur varit över 10 grader tre dagar i sträck. Vinter blir det 1 oktober. Om det blir kallt ute innan 1 oktober, startas husets värmesystem ändå.

Belysning

SFV ansvarar för belysning i lokalerna. De är tidsinställda och en del lokaler aktiveras de av närvarogivare.

Markskötsel, städning och snöröjning

Snöröjning

SFV ansvarar för takskottning via entreprenad. Gör en felanmälan om du ser farliga istappar.

Klotter

SFV ansvarar för klottersanering på byggnaderna. Gör en felanmälan om du ser klotter på byggnaderna.

Brandskydd

Fastighetsägare och hyresgäster ska, enligt lagen om skydd mot olyckor, gemensamt arbeta med och fördela det systematiska brandskyddsarbetet (SBA). Det innebär att du på ett organiserat sätt planerar, dokumenterar och följer upp brandskyddsarbetet för din verksamhet i din lokal.

Som hyresgäst ansvarar du bland annat för att:
• Utrymningsplan finns uppsatt på väl synliga platser i lokalen
• Släckutrustning fungerar och finns till hands
• Utrymningsvägar hålls fria.

SFV hjälper dig gärna med brandskyddsarbetet.

Tillgänglighet

SFV strävar efter att de verksamheter som bedrivs i fastigheterna ska vara tillgängliga för alla, även om man har en funktionsnedsättning. Som hyresgäst är du ansvarig för framkomligheten och tillgängligheten i dina lokaler.

Byggnadsminne

Byggnadsminnesmärkning är det starkaste kulturhistoriska skydd som hus och miljöer kan ha i Sverige. Både privata och statliga byggnader kan klassificeras som byggnadsminne, men man skiljer mellan enskilt och statligt byggnadsminne. De statliga byggnadsminnena ägs av staten och berättar om viktiga delar av landets historia. Varje byggnadsminne får specifika föreskrifter om hur det kulturhistoriska värdet ska tas tillvara. Det finns ungefär 260 statliga byggnadsminnen i Sverige, varav SFV förvaltar de allra flesta. Antalet enskilda byggnadsminnen är ca 2000.

Kontakt