Sara Lisa Moraea
Sara Lisa Moraea har gått till historien som Carl von Linnés viljestarka hustru.
Sara Elisabet, som hon egentligen heter, föds den 26 april 1716 och växer upp i Falun med sex syskon på familjens herrgård Sveden. Familjen deltar aktivt i stadens borgerliga sällskapsliv och på en dans julen 1734 träffar den då 17-åriga Sara sitt livs kärlek – Carl Linnaeus, prästson från Småland och medicine studerande i Uppsala.
Det nyförälskade paret önskar förlova sig men Sara Lisas far vägrar acceptera en fattig studerande till svärson. Några år, en disputation i Nederländerna, en stabil inkomst och ett antal publicerade böcker senare återvänder Carl – som nu anses vara en värdig svärson – till sin tålmodigt väntande fästmö. Så, en junidag 1739, kan paret äntligen fira sin bröllopsdag.
Sara Elisabet Moraea har gått till historien som en bestämd kvinna. Foto: Mikael Wallerstedt, Gustavianum, Uppsala Universitetsmuseum. Konstnär: Johan Henrik Scheffel, 1739, ”Sara Lisas bröllopsporträtt”.
Uppskattad fru
Inom loppet av 16 år föder Sara Lisa sju barn, varav fem – en son och fyra döttrar – överlevde till vuxen ålder. Sara Lisa får ett rykte om sig att vara både otrevlig och härsklysten men Linné själv noterar att ”Gud gifwit honom den Hustru han mäst önskade sig, och som hushållade medan han arbetade”.
1758 köper Linné godset Hammarby, som i dag förvaltas av Statens fastighetsverk, som familjens sommarresidens. Här kan Sara Lisa låta sitt stora intresse för odling blomstra, samtidigt som hon organiserar barn, studenter, anställda och gårdens skötsel. Efter makens död 1778 styr Sara Lisa över godset i 30 år till sin egen död.
Linnés Hammarby
En av Sveriges mest stilriktiga bevarade 1700-talsgårdar med husgeråd, kläder och konst från vetenskapsmannen Carl von Linnés eget hem. Det är en världsunik historisk miljö där man bland annat kan se Linnés arbetsrum som det såg ut när han levde, med väggarna tapetserade med blomsterplanscher.
Kvinnliga pionjärer
För 100 år sedan, i september 1921, fick Sveriges kvinnor för första gången rösta i allmänna val. Ungefär samtidigt öppnades fler möjligheter för kvinnor att vara med och gestalta den offentliga byggnadsmiljön. Men kvinnor har i alla tider haft en betydelsefull roll för våra fastigheter även om det inte alltid har uppmärksammats.
Kulturvärden 3, 2021
I höstnumret 2021 av Kulturvärden hittar du inte bara artikeln om Kvinnliga pionjärer. Här finns även annan spännande läsning, så som anekdoten om operastjärnan Christina Nilsson, spännande läsning om Nyköpingshus samt ett reportage om Statens fastighetsverks driftcentral.