Nybakat på näset
På en udde omgiven av gulsprakande björkar, blått vatten och gräsgrönska ligger Ornässtugan, gudomligt vackert. Huset riktigt lyser nymålat i rött, som en tidig julklapp. I museum och kafé pågår planeringen inför gammeljul vid tredje advent.
Det är en kall, men solig höstdag när vi besöker Ornässtugan. I dörren till stugans butik och kafé möter oss Åsa Ehlis, museichef, och Livia Thors, Ornässtugans egen konditor. Förutom att driva museum och kafé har de båda gjort platsen känd för sina bakverk med historisk knorr.
– När jag började här bakades inget på plats, men jag tyckte inte att det klingade så bra att servera färdigbakat på den här fina platsen. Jag tyckte att Ornässtugans varumärke borde återspeglas i bakverken, säger Åsa Ehlis.
Det tyckte även Livia Thors var en strålande idé och tillsammans har de skapat ett lyckat koncept där museets verksamhet och kaféets utbud går hand i hand.
– Vi bakar naturligtvis en Gustav Vasa-bakelse, den är väldigt populär. I den lyfter vi fram de ingredienser som fanns att tillgå på 1500-talet, som till exempel mandel, citrus, kryddor och nötter. Gustav Vasa var känd för att vara en gottegris och en stor marsipanälskare.
Och till besökarnas förtjusning finns det ett dasslocksbakverk, som sig bör på ett ställe som har Sveriges mest berömda dass, där Gustav Vasa en gång fick rymma ut.
Livia Thors började sommarjobba på Ornässtugans kafé 2015 och förälskade sig i platsen. Så till den grad att hon lyckades skapa sitt eget jobb som konditor och blev kvar som fast anställd.
– Att baka och titta ut över Ornässtugan och sjön är magiskt. Men det som lockade mig var också att få jobba småskaligt och att få vara kreativ.
Första gången fick hon en chock när hon såg det pyttelilla köket, som mest var ett vanligt ”hemmakök”.
– Ja, det var verkligen en utmaning. Men det skulle vara bra om vi även kunde ha lite mer yta så att vi kunde ha några bord för servering inomhus, säger Livia Thors.
Planer för det är på gång. Jacob Hidemark, som tillsammans med Martin Stintzing ritade den nuvarande kafébyggnaden, har tagit fram byggnadsskisser som nu ligger hos kommunstyrelsen i Borlänge för godkännande. Det är en känslig miljö och antalet ytor som är bebyggda får inte utökas.
– Förutom kafé med inomhusservering och toaletter så behöver vi en egen entrébyggnad så att vi kan separera biljettköpare från kafébesökare. Jacob har hittat en lösning där vi stuvar om och kan uppnå det vi behöver, säger Åsa Ehlis.
Under tiden jobbar de vidare med utomhusservering efter säsong och med infravärme och filtar.
Museum och kafé har stängt för säsongen, men öppnar vid några speciella tillfällen i vinter. Just nu planeras för gammeljul vid tredje advent. Då bakar Livia bakverk som ser ut som vedträn och Cajsa Wargs pepparkakor och Åsa berättar bland annat om vad julklapp innebar på tiden då det begav sig.
Redan under 1660-talet klassades loftsbyggnaden vid Ornäs som nationalmonument.
– Ingen historisk händelse har fått så stor betydelse för den lokala turistnäringen i Sverige som Gustav Vasas äventyr i Dalarna. När Jacob Brandberg flyttade in på Ornäs började han rusta gården och skapade ett museum av föremål han samlat in, berättar Åsa Ehlis.
Det märks att hon är historiker och brinner för sitt ämne när hon visar oss runt i den insvepta byggnaden. Vi får se fiffiga fönsterhål i spiraltrappan, vackra mönster när ljuset spelar genom skranket och – till vår stora förtjusning – mystiska tecken inkarvade i stockarna.
– På den tiden trodde man på oknytt. Det främsta skyddet var då elden. Men i den här byggnaden fanns inga eldstäder så i stället brände eller karvade man in symboler som skulle skydda mot onda väsen.
Vi kikar på utställningen och förstås på det världsberömda dasset med sina spjälor.
– Som ni ser är det en lång bänk så här kunde det säkert sitta några gubbar och diskutera.
I dag förvaltas Ornässtugan av Statens fastighetsverk. Servicebyggnaden med butik och kafé ägs av Borlänge kommun som även anställer personalen, som under högsäsong är nio till antalet.
Åsa Ehlis började jobba på Ornässtugan sommaren 2014. Tanken var att anställningen skulle vara ett halvår.
– Men jag hittade nya vägar och säsonger så att jag skulle kunna ta hand om verksamheten på heltid som museichef. Och så blev det.
Trivs gör hon fortfarande och inför 500-årsjubileet av Gustav Vasas äventyr i Dalarna 2020 skrev hon en både vacker och intressant bok om Ornässtugan med nedslag kring livet på Stora Ornäs, dess ägare, om sägnen om Vasas äventyr i Dalarna, museet och om dagens verksamhet.
Nu är måleriarbetet klart och Ornässtugan lyser upp omgivningen, redo för vinterns evenemang, bokade visningar och kommande gammeljul, skridskohelger och sommarens alla aktiviteter.
För närvarande forskar Åsa Ehlis vidare och gräver i Riksarkivets samlingar av dokument.
– Det finns över 20 volymer, troligtvis från 1700-tal som ingen har tittat på sedan 1930-talet. Där finns originalbrev från bland andra drottning Kristina, originalkartor, notblad med sångtexter, fakturor och räkenskaper och en massa annat.
Vem vet vad hon hittar? Kanske finns det något nytt i det gamla som kan berika både kafé och verksamhet.