När kungen i april 2018 tog emot de 600 solcellspaneler som nu ligger på Stockholms slotts tak såg han väldigt nöjd ut. Det här var en efterlängtad 70-årspresent, som smälte väl in på slottets flacka takyta. Idag levererar solcellerna runt 170 MWh per år och står för drygt 10 procent av slottets totala elanvändning.

Sedan slottsinstallationen har antalet anläggningar mångdubblats på Statens fastighetsverks tak. Under 2021 slutfördes 14 solcellsprojekt, bland annat på Huseby bruk och Bäckaskogs slott. För några år sedan – med lägre elpriser – var kalkylerna inte alltid så ljusa, men i takt med ökande elpriser har det blivit en mycket god affär.

Solceller utgör bara en liten del av allt det energiarbete som pågår på SFV. Tyngdpunkten ligger på att optimera och drifta de 3 000 byggnader som finns i beståndet – en stor och allt viktigare uppgift med tanke på den energikris som Sverige och övriga Europa befinner sig i.

SFV:s långsiktiga mål är att minska energi­användningen fram till 2030 med 2 procent per år, motsvarande 20 GWh/år.

– Den viktigaste delen för att klara detta är att optimera den dagliga driften. Det handlar till exempel om att värmekurvor och ventilationstider ska vara rätt inställda, att sänka temperaturen och stänga av icke-kritisk elförbrukning, säger David Nord, energiexpert på SFV.

En annan central del är de energikartläggningar som SFV – i likhet med alla större företag och organisationer – måste göra sedan 2016, då denna lag infördes. Alla byggnader ska analyseras, vilket ska resultera i åtgärdsförslag som ska redovisas till Energimyndigheten och följas upp.

– Vi har en lång att göra-lista från kartläggningarna som vi arbetar med fortlöpande. Många fastigheter står och läcker energi. Den åtgärd som kan ge mest är behovsstyrd ventilation, säger David Nord.

– Samtidigt är det en utmaning eftersom energi­åtgärder kan krocka med kulturarvsaspekter. Vi kan inte bara gå in och byta installationer hur som helst i våra fastigheter, till exempel bygga ett värmeåtervinningssystem. Det kan vi bara göra vid vissa ombyggnader.

En del av elanvändningen under vintertid går till fastigheter som värms upp med direktverkande el. Här försöker SFV:s energiexperter hitta alternativa lösningar, till exempel bergvärme eller värmepump, som drar betydligt mindre el för samma värmemängd.

SFV utvecklar även egna lösningar för att minska elanvändningen. Ett aktuellt exempel är den nya kylanläggningen på Naturhistoriska riksmuseet.

– Är det lagom kallt ute behöver vi inte sätta på kylmaskinerna utan vi skickar upp vattnet till taket och kyler av det via en ny värmeväxlare. Vi hoppas kunna använda liknande system på andra fastig­heter också, säger David Nord.

Många av SFV:s fastigheter är dock extra utmanande att förvalta. Ett exempel är Vasamuseet i centrala Stockholm som kräver en temperatur på 18 grader och en luftfuktighet på 52,8 procent året runt, dygnet runt, för att inte skapa syreutfällningar på det gamla skeppet. Det betyder att det inte är helt lätt att effektivisera vidare. Men den tekniska lösningen, som bland annat inkluderar ett 40-tal sensorer på båten, är energismart och baseras även den på frikyla. Vattnet i kylsystemet hämtas en bit ut i Saltsjön – 28 meter ner, där temperaturen håller sig stadigt på 8 grader. Samma frikylesystem används för övrigt även till Moderna museet, mitt emot, på Skeppsholmen.

Just nu förändras energimarknaden i Sverige och övriga världen i en snabbare takt än någonsin. Den stora mängden väderberoende el, framför allt vindkraft, skapar stora svängningar i utbudet av el. För att parera detta behövs nya verktyg på elmarknaden, till exempel batterilagring och flexibilitetsåtgärder, där användarna kan bidra genom att minska sin elanvändning eller sälja egen effekt.

Tack vare sitt gamla bestånd kan Statens fastighetsverk kanske bidra även här i framtiden. Dagens smarta värmesystem kan läsa av fastigheternas unika värmeegenskaper och styra värmepumpar på ett mer intelligent sätt.

– Några av våra byggnader skulle passa bra för att delta på flexibilitetsmarknader. Det är så tunga hus och tjocka väggar så det är ju inga problem att stänga av en värmepump en eller ett par timmar. Temperaturen inne i fastigheten håller sig utan problem, konstaterar David Nord.

Detsamma gäller även Stockholms slott som har en oerhörd tröghet bakom stenväggarna. Här pågår nu förberedelserna för nästa steg i solcellsanläggningen.

– Vi har beställt ytterligare 1 450 kvadratmeter solceller. Det betyder att i princip hela taket kommer att täckas. Vi tittar också på om batterier skulle kunna vara en effektiv lösning här. Det skulle kunna göra elförsörjningen lite mer flexibel, säger Johan Strandberg, driftchef på SFV med ansvar för Stockholms slott.