DÖMANDE MAKT – SVEA HOVRÄTT

I sessionssalen i Svea hovrätt på Riddarholmen i Stockholm, en av Sveriges sex hovrätter, råder strikt ordning. Här avgörs allmänna mål som tidigare behandlats i tingsrätt och överklagats. Principen, från 1614, att man kan få ett mål bedömt en gång till, i en högre instans, är fortfarande en av rättsstatens grundpelare.

Svea hovrätt flyttade in i det Wrangelska palatset på Riddarholmen 1746 som då blivit tomt. Mellan slottet Tre kronors brand 1697 och till att det nya slottet var inflyttningsklart hade Wrangelska palatset varit kungafamiljens residens och kallades för Kungshuset.

Hovrätten har tio sessionssalar, den på bilden är inrymd i det norra av palatsets två runda torn mot Riddarfjärden. Vid Wrangels stora ombyggnad kopierade han det existerande södra tornet för att få barockens obligatoriska symmetri.

På stolarna i fonden sitter tre, ibland fyra, juristdomare samt i vissa mål två nämndemän. På stolarna riktade mot domarna sitter på ena sidan den klagande med ombud och på den andra, motpart med ombud. På övriga stolar vittnen och åhörare.

SYMBOLISK MAKT – STOCKHOLMS SLOTT

Statschefens veckomöte med regeringen, konseljen, fick fasta regler med 1809 års regeringsform. Tidigare hade Sverige under 500 år styrts av Riksrådet, som Gustav III upplöste. Det var först på 1860-talet som ett speciellt konseljrum inreddes i slottets nordvästra hörnrum. Slotts­arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander utformade taket och dekorerade väggarna med gobelänger och målningar ur slottets rika samlingar. Av gamla foton att döma så var det hans idé att lösa det rumsliga problemet med att helt okonventionellt ställa sammanträdesbordet på diagonalen.

Från 1860-talet till 1975, då de regelbundna fredagskonseljerna klockan tio ersattes av informationskonseljer fyra gånger per år, har alltså rikets affärer avhandlats i detta rum. Monarken var ordförande vid bordets inre kortsida och alla stadsråden satt i en, med åren, allt längre rad.

Missväxterna, stadsbränderna, unionsupplösningen, allmän rösträtt, bondetåget, två världskrig och pensionsfrågan är några av de ämnen som diskuterats i detta rum. Besluten var i allmänhet redan tagna och skrivna före mötet, men hemliga till efter konseljen. Men monarken hade möjlighet att ställa frågor. Även om makten egentligen låg i Regeringskansliet så tjänade konseljerna som en slutlig bekräftelse och som en stark enande symbol.

DEMOKRATINS MAKT – SUNTAKS KYRKA

Kyrkbacken vid Suntaks kyrka, nära Tidaholm i Västergötland, är en av alla dessa mötesplatser som formade spelreglerna för vår demokrati. Sockenkyrkan i Suntak upp-fördes på 1100-talet. Den var socknens samlingsplats i 800 år tills en ny och större kyrka byggdes 1902.

Bara i Västergötland fanns nästan 500 socknar, ofta med bara hundratalet invånare. Vi kan fortfarande häpna över att dessa ganska få lyckades med bedriften att bygga en kyrka i den nya stenbyggnadstekniken.

En socken var en administrativ enhet med ansvar för kyrkans -byggande och vård, men också under långa tider med ansvar för skola, fattigvård och äldrevård – uppgifter som under 1800-talet stegvis överfördes till de då nybildade kommunerna.

Ibland sägs att socknen och dess högsta beslutande organ – sockenstämman – representerar den svenska demokratins födelse. Kanske inte ändå – de var få som hade rösträtt. Men formerna för möten har bildat mönster för de demokratiska processerna än idag. Utlysning av möte med fastlagd dagordning. Möte med formella regler för talerätt, diskussion och repliker. Krav på ett objektivt protokoll som justerades och till sist antogs och lästes upp för hela församlingen. Vi känner igen spelreglerna i allt från regeringsmöten till minsta lilla båtklubb.

KUNSKAPENS MAKT – CAROLINA REDIVIVA

Universitetsbiblioteket i Uppsala, Carolina Rediviva, är sprängfyllt av kunskap. Inte bara de påtagliga böckerna utan också kunskap om var ytterligare kunskap finns. Bilden visar den äldsta biblioteksdelen, med de mest sällsynta böckerna. Huset innehåller både studieceller och läsesalar av olika storlek.

Byggnaden ritades av arkitekten Carl Fredrik Sundvall och ansågs färdig 1841, men sen dess har den byggts om och till många gånger men alltid med respekt för det ursprungliga huset. Steg för steg har det blivit mer plats för böcker och studiet av dem.

Kunskapens omfång växer lavinartat. Inte bara tryckta böcker utan alla ”föremål som lagrar information för läsning, avlyssning eller visning”, som uppdraget definieras.

Redan 1661 kom en förordning om pliktexemplar, som stadgade att alla tryckerier skulle skicka ett exemplar av varje tryckt bok till universitetsbiblioteken. Den började gälla för Uppsala 1707. Och nu finns de där, åtkomliga för alla som en demokratisk rättighet.

EKONOMISK MAKT – SÖDRA BANKOHUSET

I riksbankens sessionssal i Södra bankohuset i Gamla stan i Stockholm har många avgörande ekonomiska beslut tagits under seklernas gång. Bankohuset, som var klart 1680, ritades av Tessin den äldre för Riksens Ständers bank, det som senare blev Sveriges riksbank.

Det är uppfört direkt för sin verksamhet som bank, vilket gör det till en av världens äldsta. Byggnaden är ett av våra första exempel på italiensk barock, det som kom att bli den svenska stormaktstidens signum.

Sessionssalen på tredje våningen fick sin nuvarande inredning hundra år senare, på 1770-talet med måleri av Lars Bolander på uppspänd väv. Motiven är lättfunna för en riksbank, där välståndets beståndsdelar räknas upp på dörröverstyckena: fred, näringsliv, vetenskap och konst. Över entrédörren rinner guldmynt ur ett ymnighetshorn ut över tavlans ram.

I detta rum sammanträdde bankofullmäktige och bankens direktion från det huset var klart 1680 till 1906 när det nya riksbankshuset var klart på Helgeandsholmen. I detta rum togs besluten om statens finanser. Från enväldet där Karl XI ensam beslutar till frihetstidens många röster intill vår tid: krigsnederlag, nödmynt, sedel-tillverkning och myntreformer.

VÄDRETS MAKT – ARKSJÖBERG I DOROTEA

Lördagskvällen den 16 november 2013 drog en kraftfull orkan in från väster över Jämtland, södra Lappland, Västernorrland och Västerbotten. Den fick namnet Hilde.

Med en medelvind av 47 meter i sekunden var det den starkaste vind som uppmätts i Sverige. (Definitionen av storm är bara 25 meter i sekunden.) Detta var orkan.

Förödelsen var omfattande. Vägar stängdes och 32 000 personer blev utan ström. Men värst drabbades förstås skogen. 3,5 miljoner kubikmeter skog föll. Statens fastighetsverks stora skogsinnehav drabbades hårt. Vinden fick extra fäste vid bryn och ledningsgator, men också mycket så kallad stormsäker skog föll.

Många av skogens rika fornlämningar sopades bort, som hällmålningar, gamla boplatser, fångstgropar och tjärdalar. Efter någon dag bedarrade stormen, men landskapet är för lång tid ommöblerat och kulturspår är borta för alltid.

FÖRSVARSMAKT – HEMSÖ FÄSTNING

Eldledningscentralen i Hemsö fästning ligger djupt ner under berget, kärnvapensäkert, någon mil nordöst om Härnösand. Fästningen var klar 1957 och var i drift till 1989 för att helt läggas ner 1992. I detta rum gavs order till de olika kanonbatterierna. Med en räckvidd på över två mil var fästningens uppgift att försvara Ångermanälvens inlopp och därmed förhindra fientliga landstigningsförsök.

Hemsö fästning var en vital del av det svenska försvaret under det kalla kriget. Det visas bland annat av att fästningen var utsatt för kontinuerligt spionage från främmande makt, trots att hela Hemsön var skyddsobjekt. Den siste kommendanten har sagt: ”Bergtäckningens tjocklek, vår räckvidd, vår sprängkraft, det visste de nog. Men vad de inte visste, och inte kunde veta, var vår eldhastighet, vår precision och vår uthållighet. Det varierade stort mellan årsklasserna av de 300 värnpliktiga som betjänade anläggningen.”

När Hemsö stängdes 1992 handlade kommendanten rådigt. Han gav order om att inget materiel fick lämna anläggningen. Därför är idag Hemsö fästning Nordens bäst bevarade och mest kompletta försvarsanläggning från kalla kriget. Utrustningen vi ser på bilden minner också om datoriseringens gryning.