BILDREPORTAGE - För 100 år sedan skapades ett stycke Sverige på brittisk mark. Allt sedan dess har Portland Place 27 varit en del av den svenska ambassaden i London och en viktig länk i förbindelsen mellan de två länderna.
Text: Elisabet Hesseborn Foto: Rikard Österlund
I slutet av juni 1921 flyttade den svenska beskickningen till en av Londons mest exklusiva adresser – Portland Place 27. Genom ett 999-årigt arrendekontrakt mellan den engelske ägaren baron Howard de Walden och den nytillträdde svenske envoyén, den tidigare svenske utrikesministern Erik Kule Palmstierna, kom Portland 27 i svensk besittning.
Huset hade renoverats under arkitekten Torben Grut och i veckor hade svenska Nationalmuseum fyllt lokalerna med ”det bästa vi äga av svensk uppfattning och smak”. Exteriören längs Portland Place är däremot omisskännligt brittisk med en lång rad av stora radhus.
Fastigheten byggdes 1776–1780 av de berömda arkitektbröderna Adam som en del i en större stadsomvandling. Residenset har ett stort värde med sina exklusiva representationsrum och sällsynt välbevarade 1700-talsinteriörer. Den relativt enkla fasaden gör att kontrasten mot de eleganta inredningarna i representationsdelen blir så mycket större.
Husen vid Portland Place var redan från början tänkta för ett fashionabelt sällskapsliv, och representation i hemmet har fortsatt att vara en viktig ingrediens i diplomatins värld. Ambassadör Gunnar Hägglöf minns i sina memoarer att det bästa sättet att komma in i engelskt politiskt liv under hans tid (1948–1967) var att gå på middag och luncher. Följaktligen innebar det också att hålla egna evenemang. Här har många minnesvärda middagar hållits under årens gång, till exempel för Winston Churchill och drottning Elisabeth.
I början av 1980-talet flyttades ambassadens kontor slutligen ut och sedan dess används Portland Place 27 enbart som residens. Vid en ombyggnad 1998–2000 skapades också flera nya personallägenheter i byggnaden inklusive annexet.