Besöksmål
Läs mer på:
lackoslott.se
I Läckö slotts långa historia är det fältherren och rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie som mest av alla satt sin prägel på både interiör och exteriör.
När biskop Brynolf Algotsson lät bygga biskopsborgen Läckö 1298 mitt i Skara stift var läget vid Vänern väl övervägt. Läckö är lätt att nå med båt och i nuvarande Kungshamnen fanns en skyddad hamn. Läget på udden gjorde det lätt att försvara. År 1470 brann borgen. En större anläggning uppfördes kort därpå av biskopen Brynolf Gerlachsson.
Byggepoken De la Gardie
Efter reformationen 1527 kom Läckö i Kronans ägo. Under 1500-talet räknades anläggningen som en kunglig borg och ett av landets starkaste fästen. Det gavs tidvis som förläning åt olika stormän. År 1615 tilldelades fältmarskalken Jacob De la Gardie Läckö. Ett grevskap med ett stort område på Vänerns södra sida inrättades med Läckö som centrum.
Grevskapet ärvdes 1652 av sonen Magnus Gabriel, en av det svenska rikets mäktigaste och rikaste män med över 1000 skattepliktiga gårdar i Sverige och Östersjöprovinserna. Han ledde bland annat förmyndarregeringen efter Karl X Gustavs död 1660. Magnus Gabriel var också en av landets flitigaste byggherrar, vilket avspeglades på Läckö. Förborgen försågs med nya rum och bostäder för tjänstefolket, liksom den så kallade köksborgen. Slottskyrkan tillkom nu. En fjärde våning byggdes i huvudborgen och en rad konstnärer anlitades för att dekorera väggar och tak i slottet.
Foto: Kristin Lidell
Karl XI:s reduktion 1681
År 1681 gick slottet tillbaka till Kronan. Alla planer hann inte genomföras. Mycket av medeltiden finns därför fortfarande kvar. De närmaste 150 åren var slottet förlänat eller utarrenderat till privatpersoner, till exempel Claes Ekeblad på Stola, Carl Gustaf Tessin och generalen Carl Adolf Adlercreutz. År 1815 återgick slottsbyggnaden till Kronan och övrig egendom utarrenderades till släkten Rudenschöld mellan 1845 och 1914.
Grönskande trädgård på Läckö slott. Foto: Elisabet Hesseborn, SFV
Läckö slotts trädgårdar
Från flera större trädgårdar till en mindre. Lilla Trädgården är i dag inte bara Läckös stolthet, utan även en värdefull och levande resurs för slottet. Vi kliver in i en oas som ett flertal trädgårdsmästare jobbat med i hundratals år.
Väldoftande lustgårdar, där rankbevuxna båggångar, små vattenflöden och skulpturer från antikens mytologi både förnöjer promenader och inspirerar. På 1600-talet var det nämligen statusfyllt att kunna visa upp exotiska och dyrbara växter i sin trädgård. Under samma tidsperiod, mer exakt 1660, hade Läckö tre trädgårdar: Den mer privata Lilla trädgården, Pilträdgården i söder samt den storslagna Stora Trädgården.
Den sistnämnda, Stora Trädgården, hade dock en föregångare vid namn Nya Trädgården. Greven på slottet, Magnus Gabriel de la Gardie, hade ett genuint odlingsintresse och en dag 1654 gav han trädgårdsmästaren Sigismund Henneck i uppdrag att anlägga en helt ny trädgård på Läckö. En trädgård fylld av fruktträd, kryddörter, blomster, köksväxter och bärbuskar.
Nya Trädgården framstod som en av de mer ålderdomliga trädgårdarna på Läckö med sin brokiga lustgårdskaraktär. Stora Trädgårdens tillkomst innebar att Nya Trädgården omplanterades och utvidgades
till en mycket större anläggning. Mot slutet av 1660-talet färdigställs Stora Trädgården och blir paradträdgården på Läckö.
Köksträdgård
På 1990-talet fick trädgårdsmästaren Simon Irvine i uppdrag att ta hand om örtagården. Han omvandlade den till en grönsaksträdgård som stod sig ända fram till 2021 när han pensionerade sig. I dag ligger trädgården i nya händer, händer som lagt många år på att lära sig av Simon för att kunna ta sig an planteringen på samma sätt. Sedan några år tillbaka arbetar trädgårdsmästarna med att omvandla örtoasen till den köksträdgård den en gång var menad som.
Grödor i Lilla köksträdgården på Läckö slott. Foto: Elisabet Hesseborn, SFV
Foto: Bert Leandersson
Nyvaknat intresse för Läckö slott
Under 1800-talets slut ledde det nyvaknade historieintresset till att blickarna riktades mot Läckö som hade kvar mycket av medeltida historia. Som tur var undgick slottet en historiserande restaurering, vilket på den tiden var vanligt för att förstärka den medeltida känslan hos äldre byggnadsverk.
År 1964 inleddes en ny epok med utställningsverksamhet. Läckö slott som kulturturismobjekt etablerades och är idag ett av Sveriges mest besökta slott. Slottsträdgården har gjorts i ordning i den äldre trädgårdens anda. I Kungshamn finns en gästhamn för fritidsbåtar. Läckö kungsgård med jordbruk arrenderas ut.
Läckö slott är statligt byggnadsminne och förvaltas sedan 1993 av Statens fastighetsverk.
