Besöksmål Besöksmål

Naturhistoriska riksmuseet är öppet för besök. Mer information hittar du här: www.nrm.se

Naturhistoriska riksmuseet är Sveriges största museibyggnad. Den monumentala byggnaden ritades av arkitekten Axel Anderberg i början av förra seklet. Museet skulle vara tillgängligt för allmänheten i folkbildande syfte men också en institution för vetenskapligt arbete. Så fungerar det än idag.

Anor från 1800-talet

Naturhistoriska riksmuseet har sitt ursprung i Kungl. Vetenskapsakademiens samlingar. Under 1800-talets etablerades museet som en forskningsinstitution med olika avdelningar för biologi, entomologi, botanik och mineralogi. Museet har fortfarande en särskild roll som både utställningsmuseum och forskningsinstitution.

1901 beslutades om ett nybygge i Frescati. Vetenskapsakademiens byggnader på andra sidan Roslagsvägen uppfördes vid samma tid och i likartad arkitektur. Ända fram till 1965 stod museet under Vetenskapsakademiens överinseende.

Ett arkitektoniskt system för att kunna bygga ut

Naturhistoriska riksmuseet utformades efter det sk kamsystemet - en huvudlänga med separata flyglar för de olika avdelningarna. Det gav möjlighet till framtida utbyggnader av flyglarna, oberoende av varandra. De olika avdelningarna fick också separata trapphus och vestibuler.

Naturhistoriska museets stenlagda innergård, med sittbänkar, tillgänglig entré och en utställning om pollinatörer.

Foto: Emma Österberg

Arkitekturen har anknytning till historisk karolinsk barock, som stöpts om i en då modern geometriskt uppbyggd jugendstil. Fasaderna fick en yttre beklädnad av mörkt tegel och med ljus granit i lister och fönsteromfattningar. Både interiört och exteriört är dekoren rik och inspirerad av djur och natur. Taket utgörs av branta säteritak med svartglaserat tegel och en stor kupol.

Botaniska avdelningens byggnad

Den botaniska avdelningen fick en separat byggnad söder om museet. Arkitekturen följer huvudbyggnadens formspråk och material.

Avdelningen består av tre sektioner med separata samlingar och forskningsverksamhet: fanerogambotanik (fröväxter), kryptogambotanik (sporväxter) och paleobotanik (fossila växter). Institutionen har inte haft någon publik verksamhet sedan 1960-talet.

Naturhistoriska riksmuseet. Botaniska museet. Vår och spirande grönska.

Botanhuset. Foto: Anders Fredriksen

Om- och tillbyggnader

Byggnaderna har byggts ut i etapper under perioden 1990-2003. Den utvidgade östra flygeln innehåller utställningshall för basutställningar, filmsal, hörsal och biljettkassor. En ny entré från markplanet har förbättrat tillgängligheten. Det äldre trapphuset har utvidgats ner till restaurang och hörsalar.

Åren 1990-1994 genomfördes omfattande om- och tillbyggnader. Museet behövde bland annat en ny teater. Omniteatern, en tolvkantig byggnad, 35 meter från källarplan till tak, blev klar 1992. Teatern är elliptisk med en brant salong med plats för cirka 300 personer. Filmduken i taket är 23 meter i diameter.

Östra flygeln genomgick också en ombyggnad 1992. En ny utställningshall mellan östra flygeln och huvudbyggnaden färdigställdes 1994. Hallen omfattar 3 100 kvm i två plan. I en tillbyggnad finns en hörsal för 300 personer, en filmsal för 100 personer och skyddsrum för omistliga samlingar.

Bilder

Interiör, Naturhistoriska riksmuseet. Entréhallen är öppen hela vägen upp till tornets ljuskupol, som släpper in dagsljus.

Entréhallen. Foto: Sven Tideman

Naturhistoriska riksmuseet, södra flygeln. En lång, brun tegelbyggnad. Längs huset går en terrass med blomplanteringar.

Södra flygeln. Foto: SFV

Naturhistoriskas torn. Kupolens siluett avtecknar sig mot kvällshimlen, bredvid månskäran och en planet. Det är tänt i tornrummet.

Huvudbyggnadens torn. Foto: Didrik Vanhoenacker

Hitta hit

Hitta till Naturhistoriska riksmuseet

Frescativägen 40, 11418 Stockholm

Hitta på Google Maps