Helgopriset

Kulturhuset Stockholm - vinnaren av Helgopriset 2023

2023 års Helgopris gick till Kulturhuset Stockholm! Det avslöjades på en gala på Moderna Museet den 21 november. Per Ahrbom och Pernilla Remröd, Ahrbom & Partner, prisas för att de förvaltar en värdefull arkitektonisk grundidé över tid på ett inlevelsefullt och ömsint sätt, med hjälp av små förändringar.

Fakta Kulturhuset Stockholm

• Ursprungsarkitekt: Peter Celsing
• Byggår: 1971
• Ombyggnadsår: 2020
• Arkitekt: Per Ahrbom, Pernilla Remröd
• Byggherre: Stockholms fastighetskontor

Så här löd vinnarmotiveringen: 

Vinnaren av 2023 års Helgopris visar att det är möjligt att både skydda och förstärka en värdefull arkitektonisk grundidé genom omsorgsfull och eftertänksam förvaltning av arkitekturens kvaliteter över tid. Ett unikt engagemang, som varat i mer än ett halvt sekel, med osvikligt fokus på att utveckla byggnaden utifrån föränderliga behov utan att förlora den ursprungliga visionen av en arkitektur som är öppen, demokratisk och tillgänglig för alla.

– Vi ser ett stort värde i att man vid omhändertagandet av Kulturhuset har hållit fast i den ursprungliga idén över tid. Det gällde både helhet och detalj, till exempel de glasade fasadernas genomsiktlighet mot torget, färgsättningen med de klara kulörerna och den råa betongen. Att inte vara så klåfingrig och vara inne och peta överallt, utan att låta det finnas lite skavanker och naturligt slitage, är en konst, säger Karin Svenonius, ordförande för Helgoprisets jury. 

Se de fem nominerade bidragen 2023.

Om Helgopriset

Arkitekt Helgo Zettervall lämnade efter sig en stor och imponerande produktion, bland annat genom sina restaureringar av domkyrkorna i Lund, Skara och Uppsala. Statens fastighetsverk förvaltar Helgo Zettervalls fond och delar varje år ut ett ekonomiskt bidrag till behövande arkitekter. Utöver detta ska resterande medel enligt fondens stadgar främja svensk byggnadskonst. Det är bakgrunden till Helgopriset som delas ut med några års mellanrum.

Helgopriset utgörs av en plakett att fästa på byggnadsverket och prissumman 150 000 kr som fördelas av juryn mellan arkitekt och de företrädare för beställaren som på ett avgörande sätt medverkat vid tillkomsten av kompletteringen. Prissumman skall användas för studier, resa eller annan utveckling av kunskap inom området. Resultatet skall göras tillgängligt för andra genom exempelvis dokumentation, publicering, seminarium eller annat lämpligt sätt efter samråd med Statens fastighetsverk.

Tidigare vinnare

Göteborgs rådhus - 2018 års vinnare

Göteborgs rådhus vann Helgopriset 2018. Caroline Losman och Mikael Nädele, GAJD arkitekter, prisas för att bland annat ha hittat en perfekt balans mellan en minutiös restaurering av den storslagna rådhushallen och en mer rättfram och ekonomisk ombyggnad av kontorsdelarna. Genom restaureringen har Göteborgs rådhus återfått sin storhet och intimitet, värdig såväl Tessin som Asplund. Helgopriset ges för att i arkitekt Helgo Zettervalls anda belöna skickliga restaureringar, kompletteringar, ombyggnader eller tillbyggnader av äldre byggnadsverk.

Läs mer om det vinnande bidraget här.

Årsta kyrka - 2013 års vinnare

Årsta kyrka vann Helgopriset 2013 för en tillbyggnad som lyfter en ofta förbisedd typ av elementär arkitektur från sextiotalet till nya höjder. En kyrksal har fogats till ett församlingshem från sextiotalet. Utformningen av kyrkan har utgått från församlingshemmets tidstypiska och lite anonyma byggnad i mörkt tegel och betong. Övergången mellan de två byggnaderna är en intrikat sammanvävning som givit nya tydliga och efterlängtade rumsbildningar. Nybyggnaden är väl formad och utförd i minsta detalj. Årsta kyrka tilldelas Helgopriset 2013 för en tillbyggnad som utvecklar och skapar en ny mycket välformad helhet.

Östra magasinet på Katrinetorps gård- 2008 års vinnare

Östra magasinet på Katrinetorps gård vann Helgopriset 2008 som exponent för en långsiktig och lyhörd renoveringsstrategi för gården i sin helhet där nya funktioner förs in i en gammal anläggning. Magasinets autenticitet har bevarats och de nya funktionerna har givits en ram som är både unik och charmerande. Katrinetorps gård utgör idag en levande historisk miljö. Med sitt läge vid motorvägar och nära Malmös miljonprogramsförorter är Katrinetorps gård en oas och en möjlighet för både gamla och nya malmöbor att relatera till det förflutna. Kommunen har genom att rädda Katrinetorps gård och genom föredömlig restaurering av byggnader och mark gjort en kulturgärning.

Nya biblioteket på Kungliga Tekniska Högskola - 2004 års vinnare

Nya biblioteket på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm vann Helgopriset 2004. Det nya högskolebiblioteket vid Valhallavägen i Stockholm är ritat av arkitekt Per Ahrbom, som använt sig av ett gårdsrum mellan två laboratorielängor ritade av Erik Lallerstedt. En glasad entréfasad binder samman de två nationalromantiska och byggnadsminnesförklarade tegellängorna. Den ostbitsformade gården har byggts över, med ett tak på 15 meter höga pelare. Den överbyggda gården är nu bibliotekets stora centrala rum, med bokhyllor omgivna av mörka tegelväggar. Byggnaden belönas för ”skickligt utförda tillägg och ett enastående vackert och väl fungerande bibliotek”.

Göteborgs konserthus - 2001 års vinnare

Göteborgs konserthus vid Götaplatsen, ritat av Nils-Einar Eriksson 1936, är berömt för sin goda akustik och pregnanta form, det är en av den svenska funktionalismens huvudmonument – och dessutom mycket väl bevarat. Orkesterns verksamhet har mångdubblats sedan huset byggdes, behov av nya lokaler har länge varit stort. Tillbyggnaden är utformad som en adderad länga mot konserthusets frånsida, den ansluter i volym men är självständig i material – vit puts mot konserthusets gula tegel. Byggnaden innehåller nya övningsrum, kontorsrum och samlingsrum. Planlösningen anspelar på konserthusets former, material och strukturella uppbyggnad. Den smala ljusgården har gjorts öppnare med en stor gest som återklingar konserthusets akustiskt-funktionella utformning, tillbyggnaden fångar upp både det vänliga och det storstilade. En mycket vackert tänkt och skickligt utförd addition som inte bokstavligt utan mer metaforiskt ansluter sig och kommenterar det gamla husets väsen.

Alnarp ladugård - 1996 års vinnare

Alnarp ladugård var den första att vinna Helgopriset år 1996. Vid lantbruksuniversitetet i Alnarp behövdes bland annat en aula och ett bibliotek. Istället för att bygga nytt valde man att bygga om den gamla ladugården från 1800-talet. Exteriören rekonstruerades med hjälp av gamla fotografier och invändigt förändrades och anpassades byggnaden för att rymma studenter istället för grisar och kor. Arkitekten Erik Wirkerstål har i ombyggnaden tagit fasta på ladugårdens konstruktiva enkelhet och detaljfattigdom och låtit det gå igen i den nya interiören.