Sfinxerna vid Lunds universitetshus gjuts om

– Det är alltid svårt att veta hur lång tid ett sådant här arbete ska ta. Det är först när vi kommer nära som vi har möjlighet att se exakt hur väl de sitter och vad som måste göras för att få loss dem på rätt sätt, säger Maria Nordh, fastighetschef vid Statens fastighetsverk.

Universitetshuset i Lund, ritat av arkitekt Helgo Zettervall, stod färdigt 1882 och är en symbolbyggnad för staden. Omtyckt både av lundabor och turister, inte minst för de rika utsmyckningar som Zettervall gav fasaden.

Husets mittparti flankeras överst av fyra sfinxer, placerade i par om två. Vid en nyligen genomförd statusinventering, konstaterade SFV att sfinxerna tyvärr har så stora sprickbildningar i betongen att de av säkerhetsskäl måste tas ner och gjutas om. Sfinxerna, som är 2,2 meter höga, två meter breda och en meter djupa, väger 3,5 ton styck.

Det är inte första gången som sfinxerna byts ut. 1959 hade Helgo Zettervalls ursprungliga sfinxer från 1882 blivit så dåliga att de fick tas ner. Därpå dröjde det ända till 1993 innan kopior kom på plats, vilket möjliggjordes av privata donationer.

– När samtliga sfinxer är nedtagna kommer de att transporteras till en lokal där de tillsvidare ska lagras. Tillsammans med originalsfinxen, som står i Botaniska trädgården, ska de sedan användas som en mall inför gjutningen av de nya. Förhoppningen är att de nygjutna sfinxerna ska vara på plats under 2022, säger Maria Nordh.

Sfinxen är en varelse med lång historia. Sfinxerna på Universitetshusets tak är gynosfinxer med kvinnohuvud, lejonkropp, rovdjursvingar och draksvans, vilka hör hemma i den antika grekiska traditionen. Till skillnad från de äldre egyptiska androsfinxerna, som har manshuvud är godhjärtade, är gynosfinxerna förrädiska och obarmhärtiga och låter den som inte kan svara på hennes gåta sona med sitt liv.