Så ska läderbaggen räddas i Stockholmsområdet

Vid Svartsjö slott i Ekerö kommun strax utanför Stockholm pågår ett åtgärdsprogram för att rädda den hotade läderbaggen, berättar Martin Elmestål från Stockholms Länsstyrelse.
   – Läderbaggen är en så kallad paraplyart, räddar man den räddar man även många fler arter, säger han.

Läderbagge klättrar på barken på ett träd

Foto: Karin Andersson

Den brunsvarta läderbaggen, som mäter omkring 30 millimeter, trivs bäst i gamla ihåliga träd, främst ek, där de bosätter sig i mulm – en snusliknande blandning bestående av bland annat murken ved, spillning från olika arter, svamp och annat organiskt material.

En del naturområden saknar riktigt gamla träd och därmed läderbaggens naturliga livsmiljö. Därför har Stockholms Länsstyrelse byggt så kallade mulmholkar – ihåliga stammar fyllda med naturlig mulm samt sågspån, löv och annat material som läderbaggens larver kan leva i – på SFV:s mark vid Svartsjö. Stockarna till mulmholkarna skänktes av SFV.

– I våras flyttade vi omkring 50 larver till olika mulmholkar öster om Svartsjö slottspark. Vi hoppas med det här att larverna blir vuxna individer och kan utvecklas och föröka sig, säger Martin Elmestål.

Han betonar att läderbaggen är fridlyst och att det därför behövs tillstånd att flytta dem, vilket Länsstyrelsen hade.

Fram till 2016 var läderbaggen på Ekerö helt okänd för Länsstyrelsen, som tidigare endast observerat arten på Mörkö, i Södertälje kommun i Stockholms län. I övriga landet förekommer läderbaggen i alla län från Skåne i söder till Uppsala och Västmanland i norr. Störst utbredning är det i sydöstra Sverige.