Regeringen utser fyra nya statliga byggnadsminnen
Publicerad: 10 februari 2023
Regeringen har beslutat att utse Centralposthuset i Stockholm, Ryningska palatset, Stumholmen i Karlskrona samt Tumba bruk till statliga byggnadsminnen. Samtliga förvaltas av oss på Statens fastighetsverk.
– Det är glädjande att ytterligare fyra av våra fastigheter nu utses till statliga byggnadsminnen, säger Ingrid Eiken, generaldirektör för Statens fastighetsverk. Vi har ju många fastigheter och miljöer med synnerligen höga kulturhistoriska värden och vi är glada att ännu flera av dessa får en allt tydligare plats i berättelsen om statens historia.
Det finns cirka 280 statliga byggnadsminnen i Sverige och av dessa förvaltar SFV i dagsläget 192. De varierar i storlek från enstaka byggnader till hela miljöer, till exempel Drottningholms slottsområde med cirka 80 byggnader och Karlsborgs fästning med cirka 140 byggnader.
Genom byggnadsminnesförklaringen ska byggnaderna och miljöerna garanteras ett långsiktigt skydd och ett förstklassigt underhåll. Huvudansvaret för vården ligger hos ett tiotal förvaltande myndigheter, bland annat Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket och Sjöfartsverket.
Centralposthuset på Vasagatan i Stockholm invigdes med kunglig pompa och ståt 27 oktober 1903 och är ett av svensk arkitekturs mästerverk. Bakom den fantasifulla fasaden med all dess finurliga utsmyckningar stod arkitekten Ferdinand Boberg.
Ryningska palatset i Gamla stan i Stockholm uppfördes av friherren och riksamiralen Erik Ryning som lät bygga ett förnämt palats åt sig och sin familj samt hovfolk och tjänare åren 1641–1644 då Sverige var en stormakt. Fastigheten har än i dag kvar sin struktur från stormaktstiden med bostadsbyggnad och låga flygelbyggnader kring en gård. Palatset och dess ägare speglar samhällets utveckling under 350 år.
Stumholmen i Karlskrona berättar om Sveriges militära historia. Sannolikt etablerades de första militärt anknutna verksamheterna på nuvarande Stumholmen redan på 1680-talet. Stumholmen var en sluten militär stadsdel fram till det att den öppnades för allmänheten på 1990-talet. En obruten historisk kontinuitet kan avläsas i byggnadsbeståndet som består av en rad världsunika militärhistoriska anläggningar.
Tumba bruk i Botkyrka har en unik historia som Riksbankens pappersbruk och representerar en levande bruksmiljö med kontinuitet från 1700-talet fram till i dag. Anläggningen är en unikt samlad bruksmiljö som berättar om 250 år av obruten papperstillverkning och av svensk sedelhistoria.