1918 — 1967: Kungl. byggnadsstyrelsen

Under 1900-talet tog det moderna industrisamhället form och många statliga verk och myndigheter omorganiserades för att möta de nya kraven. Överintendentsämbetet gjordes om och blev Kungliga byggnadsstyrelsen med en generaldirektör som ledare.

Under 1900-talets början omorganiserades många statliga verk och myndigheter för att möta kraven från det nya industrisamhället. Kungl. Byggnadsstyrelsen bildades 1918 ur Överintendentsämbetet och arbetsområdet breddades väsentligt.

Omorganisation och fackavdelningar

Arbetet bedrevs inom olika fackavdelningar. Byggnadsbyrån skötte lokalplanering, nybyggnadsfrågor och upplysningsverksamhet. Intendentsbyrån skötte förvaltning och uthyrning. Stadsplanebyrån ägnade sig åt planfrågor och länsarkitektorganisationen hade från 1948 ansvar för byggnormen. Kulturhistoriska byrån var en helt ny avdelning med ansvar för byggnadsvården och de statliga byggnadsminnena. Kungl. Byggnadsstyrelsen övertog, i samarbete med riksantikvarien, vården av de kungliga slotten från Ståthållarämbetet.

Lågmäld form och gedigna material.

Samlade byggnadsfrågor

Varken förr eller senare hade de civila statliga byggnadsfrågorna varit så samlade som mellan 1918-1968. De få statliga myndigheter som fortfarande skötte sin egen byggnadsförvaltning var Fortifikationsförvaltningen, Domänverket och Riksdagen.

Högkonjunkturåren kring 1960-talet påverkade statens byggande. Alla behövde nya lokaler: polisen, högskolorna, public service, flyget, departementen och kulturen. För att klara arbetsbördan omorganiserade Byggnadsstyrelsen 1968. Uppgifterna delades nu åter upp, både i mindre lokala fastighetsdistrikt och genom att vissa arbetsuppgifter överfördes till Riksantikvarieämbetet och det nya Statens planverk som blev ansvarig för planväsende, länsarkitekter och byggnorm.

Kungl. byggnadsstyrelsens chef var nu generaldirektör. Titeln överintendent hade då redan börjat användas för cheferna för de statliga konstmuseerna. De första generaldirektörerna var arkitekter: Carl Möller och Ivar Tengbom. Med något enda undantag utnämndes sedan enbart administratörer. Däremot var cheferna för byråerna flera av våra skickligaste arkitekter som Sigurd Curman, Ragnar Hjort, Nils Ahrbom och Lennart Uhlin. Projekteringen sköttes som tidigare av utvalda konsulter.

Lågmäld form

Nybyggandet under denna tid präglas av lågmäld form och gedigna material. Periodens finaste arbeten finner vi inom det växande området ombyggnad, tillbyggnad och restaurering.

Visste du att:

Byggandet under första delen av 1900-talet gällde främst ombyggnad, tillbyggnad och restaurering.