• Läckö slott Fotograf: Åke Eson Lindman

    Läckö slott

  • Läckö slott Fotograf: SFV

    Läckö slott

  • Läckö slott från gården. Fotograf: Åke Eson Lindman

    Läckö slott från gården.

Läckö slott

I Läckö slotts långa historia är det fältherren och rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie som mest av alla satt sin prägel på både interiör och exteriör. Han ärvde slottet och grevskapet 1652 av sin far fältmarskalken Jacob De la Gardie. År 1681 fråntogs Magnus Gabriel slottet i samband med Karl XI:s reduktion.

När biskop Brynolf Algotsson lät bygga biskopsborgen Läckö 1298 mitt i Skara stift var läget vid Vänern väl övervägt. Läckö är lätt att nå med båt och i nuvarande Kungshamnen fanns en skyddad hamn. Läget på udden gjorde det lätt att försvara. År 1470 brann borgen. En större anläggning uppfördes kort därpå av biskopen Brynolf Gerlachsson.

Byggepoken De la Gardie

Efter reformationen 1527 kom Läckö i Kronans ägo. Under 1500-talet räknades anläggningen som en kunglig borg och ett av landets starkaste fästen. Det gavs tidvis som förläning åt olika stormän. År 1615 tilldelades fältmarskalken Jacob De la Gardie Läckö. Ett grevskap med ett stort område på Vänerns södra sida inrättades med Läckö som centrum.

Grevskapet ärvdes 1652 av sonen Magnus Gabriel, en av det svenska rikets mäktigaste och rikaste män med över 1000 skattepliktiga gårdar i Sverige och Östersjöprovinserna. Han ledde bl a förmyndarregeringen efter Karl X Gustavs död 1660. Magnus Gabriel var också en av landets flitigaste byggherrar, vilket avspeglades på Läckö. Förborgen försågs med nya rum och bostäder för tjänstefolket, liksom den s k köksborgen. Slottskyrkan tillkom nu. En fjärde våning byggdes i huvudborgen och en rad konstnärer anlitades för att dekorera väggar och tak i slottet.

Karl XI:s reduktion 1681

År 1681 gick slottet tillbaka till Kronan. Alla planer hann inte genomföras. Mycket av medeltiden finns därför fortfarande kvar. De närmaste 150 åren var slottet förlänat eller utarrenderat till privatpersoner, t ex Claes Ekeblad på Stola, Carl Gustaf Tessin och generalen Carl Adolf Adlercreutz. År 1815 återgick slottsbyggnaden till Kronan och övrig egendom utarrenderades till släkten Rudenschiöld mellan 1845 och 1914.

Nyvaknat intresse för Läckö slott

Under 1800-talets slut ledde det nyvaknade historieintresset till att blickarna riktades mot Läckö som hade kvar mycket av medeltida historia. Som tur var undgick slottet en historiserande restaurering, vilket på den tiden var vanligt för att förstärka den medeltida känslan hos äldre byggnadsverk.

År 1964 inleddes en ny epok med utställningsverksamhet. Läckö slott som kulturturismobjekt etablerades och är idag ett av Sveriges mest besökta slott. Slottsträdgården har gjorts i ordning i den äldre trädgårdens anda. I Kungshamn finns en gästhamn för fritidsbåtar. Läckö kungsgård med jordbruk arrenderas ut.

Läckö slott är statligt byggnadsminne och förvaltas sedan 1993 av Statens fastighetsverk.

Lokalens placering på en karta

Stor karta

Adress

Adress:

Kollandsö

531 99 Lidköping
58.674985, 13.219975 8

Fakta

Byggår:
Sent 1400-tal, 1600-talets mitt
Arkitekt:
(De la Gardie-epoken): tyskarna Matthias Holl (biträdd av Frans Steimer) och Olof Franck
Hyresgäst:

Forskning om historiska bruk på Läckö slott

Ewa Sandström Malinowski har efter långa studier av kalkbruk, Kinnekullekalk och Läckö slott skrivit en diger rapport på Göteborgs universitet. För den som vill veta mer om restaureringen av slottets fasader, om lokala material och traditionell byggnadsteknik, eller kanske om fördelarna med kalken från Kinnekulle, finns en guldgruva här. Institutionen för kulturvård och SFV har bidragit ekonomiskt till rapportens produktion.

Via länk till Göteborgs universitet hittar du rapporten här.