Strax söder om Strängnäs domkyrka och kyrkogårdsmuren ligger Gamla biskopsgården. Här fanns tidigare en biskopsgård som har gett namn till fastigheten. Idag finns ett litet rött hus, som kallas för Lycktan, på tomten. Det fungerar som hyresbostad för en privatperson.
Domprostar och biskopar
Tomterna söder om kyrkan var tidigare reserverade för domkyrkans män. På medeltiden tillhörde gården domprosten. Under reformationen drog Gustav Vasa in domprostämbetet och överlät gården till skolmästaren Hans Nicolai. I slutet av 1500-talet blev gården boställe för kyrkans män igen, denna gång för biskopen Petrus Jonae.
Gymnasiet tar över
I mitten av 1600-talet upplät kyrkan gården åt Strängnäs gymnasiums lektorer och den dåvarande biskopen Johan Mattiae fick flytta till ett mer ståndsmässigt hus. Men ägarförhållandena mellan gymnasiet och kyrkan var oklara och man tvistade länge om vem som egentligen ägde husen och marken.
Populära ölkällare
Den förste lektorn och rektorn som flyttade in i den gamla biskopsgården hette L F Peringer. På gården fanns då två källare där Peringer förvarade sitt starka respektive svaga öl. Den dåvarande biskopen fråntog Peringer rätten till att använda källarna. Peringer bodde på gården fram till sin död 1686, men fick de sista åren dela gården med lektor L P Hesselius.
Biskopsgården rivs
På grund av brandrisken ville biskopen inte ha trähus så nära domkyrkan och kyrkogårdsmuren. Därför revs huset 1713. Vid kyrkogårdsmuren syns än idag den gamla husgrunden.
Gårdens byggnader
Dagens hus Lyktan är byggd i början av 1720-talet av lektor I O Hellstadius. Huset byggdes över en befintlig källare som används än idag. Källaren kan ha byggts redan på 1500-talet och varit den källare där Peringer till en början förvarade sitt starka öl. Huset är uppfört i liggtimmer och väggarna är täckta av en rödfärgad locklistpanel. På taket ligger enkupigt taktegel. Bottenvåningen bestod ursprungligen av kök, pigkammare och visthusbod. Övervåningen med sina boningsrum har antagligen uppförts samtidigt som bottenvåningen.
Hellstadius humle
Till gården hörde tidigare flera uthus. Ladugård, stall och hönshus har haft olika lägen på tomten under århundradena. På Hellstadius tid odlades bland annat humle på tomten. Gårdens trädgård har medeltida anor och spelade förmodligen en viktig roll för odling av köks-, nyttoväxter och fruktträd. Lyktan fungerade som lektorsbostad fram till 1800-talets början. Därefter drevs gården som affärsmässigt hyreshus i Strängnäs gymnasiums ägo.
Lyktan blev statligt byggnadsminne 1935.