Residenset i Härnösand renoveras varsamt

Härnösands residens stod klart 1790. Kung Gustav III gav stöd till landshövdingen Karl Bunge att få uppföra ett residens i sten. Nu, över 200 år senare genomgår residenset en omfattande exteriör renovering. Fasaderna renoveras och putsas om, nytt plåttak läggs, 75 fönster renoveras med energiglas och målas, liksom dörromfattningar och vapensköldar. Arbetet som pågått sedan april 2016 tar en paus under vintern för att återupptas under senvåren 2017.

Trähus blev stenhus

De första ritningarna på residenset togs fram 1782 och föreställde en träbyggnad. Detta ändrades och landshövdingen Karl Bunge drev, med stöd av kung Gustav III, igenom ett förslag om att istället bygga ett residens i sten. Karl ansåg att en byggnad i sten skulle vara "mer prydlig, anständig och warachtig". Som arkitekt anlitades Olof Tempelman och residensets exteriör är tydligt influerat av nyklassicismen, ett av Sveriges första exempel på denna arkitektur. Troligtvis var detta ett önskemål från Gustav III som inspirerats efter sitt år i Frankrike och Italien.

Nu, över 200 år senare var byggnadens exteriör i stort behov av renovering. Residensets tegelmurar har sedan 1950-talet en kalkcementputs med tilltagande mikrosprickor. Med tiden kan tegelmuren ta skada av det vatten som sugs in i sprickorna. Problemet är att putsen har varit för hård i förhållande till tegelmurverket. Under renoveringen har befintlig slätputs tagits ned och ersättas med en traditionell kalkputs som avfärgats med kalkfärg. Ambitionen har varit att partier av det profilerade listverket ska kunna bevaras genom renovering.

Vinterpaus och vapensköldar

Renoveringen som började i april och förväntades pågå till december, tar en paus under vintern för att återupptas senvåren 2017. Delar av det avancerade putsarbetena drog ut på tiden och för att undvika frostskador i putsen låter man arbetet vila under de kallaste månaderna.

När man påbörjar renoveringen igen till våren är det kalkmålningen av residenset nya puts samt slutmålningen av taket som återstår. Kalkmålningen som påförs putsen består av pigment och kalkpasta uppblandat med stora mängder vatten, ca 2 500 liter till hela fasaden. Det är uttorkningen av den stora vattenmängden som riskerar att putsen får frostskador under vintern.

För den som är nyfiken på resultatet kan man redan nu få en försmak av hur Residenset kommer att se ut när renoveringen är färdig under sommaren 2017. Både fönstren och vapensköldarna är färdigrenoverade, och den som tittar riktigt noga kan se att vapensköldarna är helt olika. Den mot torget är i sandsten med eklövskrans och ekollon, och den som vetter mot Nattviken är i trä med en krans av olivkvistar. Man har trots stora efterforskningar inte kunnat få fram varför de är olika.

Murare med mästarbrev

Med tanke på residensets stora kulturhistoriska värde finns en hög ambitionsnivå i projektet då det gäller kvalitet i såväl material som utföranande. Entreprenören som anlitas för fasadrenoveringen har en murare med mästarbrev, något som idag är ovanligt i Sverige.

Mästarbrev är det högsta beviset på yrkesskicklighet inom hantverksyrken. Ett bevis på att man är en Mästare som uppfyller de krav som ställs av Sveriges Hantverksråd och som anges i Lag och Förordning om Mästarbrev för hantverkare. För att få ansöka om Mästarbrev krävs att du är verksam i yrket, att du har minst 6 års dokumenterad yrkeserfarenhet eller 10 000 arbetstimmar i yrket. I vissa yrken måste du också göra ett Mästarprov, för mer information om Mästarbrev se Hantverksrådets hemsida.

Spännande utredning om färgsättning

I och med den kommande omputsningen har frågan om residensets färgsättning blivit aktuell. Se SVT:s inslag från 20 maj här. Olof Tempelmans ritningsförslag 1784 visar en gråtonad fasad till skillnad mot Carl Fredrik Adelcrantz 2 år äldre förslag med en gul fasad. Idag har residenset gula fasader med vita pilastrar och listverk. Den gula fasaden med vita pilastrar är ett resultat av renoveringen som gjordes på 1930-talet. Fasaden har sedan dess tonats om i omgångar. Eventuellt var kulören något ljusare på 1930-talet.

Statens fastighetsverk har utrett om det fanns anledning att gå tillbaka i historien och ge residenset en ljusare och enhetlig färgsättning. Vilken färg en byggnad ska ha är alltid ett lika svårt som intressant ställningstagande. För att fatta rätt beslut har man gått noga tillväga och studerat frågan tillsammans med en rad kunniga antikvarier och kulturarvsexperter.

Residenset 1860 med gråvit fasadfärg.Den 12 april höll Statens fastighetsverk ett seminarium angående färgsättningen. Då fördes diskussioner kring den ursprungliga färgsättningens historia. Man talade också om vilken roll residenset spelar i stadsbilden idag och hur denna skulle påverkas av en eventuell färgändring. Tillslut beslutades det om att återgå till den ljusa kulör som Residenset hade på 1700-talet.

Läs mer om residenset här!