Om vetenskap, utbildning och intellektuell kultur

Historiens avtryck har en märklig förmåga att pocka på uppmärksamhet i vår vardag. De finns där, ständigt redo att berätta för den som vill stanna upp och lyssna – bara för att i nästa stund dra sig tillbaka, och åter bli en del av stadsbruset eller den lantliga idyllen.Någon mil norr om östgötska Ödeshög kan man på några timmar ta sig runt till tre viktiga platser i vår berättelse om hur traditioner och sedvänjor förts från generation till generation, och lett fram till den moderna tidens tankar om utbildning, vetenskap och intellektuell kultur.

Vätternrundans cyklister trampar varje sommar förbi längs väg 50 utan att ägna särskilt många tankar åt medeltida kloster. För ornitologer är den här delen av Östergötland närmast helig mark av helt andra skäl: vid sjön Tåkern - en av Nordeuropas främsta fågelsjöar - har fler än 260 arter siktats. Men den som söker efter historiska spår i den lilla landsortskommunen ska bli rikligt belönad.

Religiösa och sociala centra

Alvastra pålbyggnad i Dags mosse, längs vägen mellan Ödeshög och Vadstena, utgjorde på stenåldern en mötesplats där seder, traditioner och samhällets regler fick fäste och fördes vidare. År 1909 grävde arkeologerna fram en flera hundra kvadratmeter stor plattform av stockar. Rester av 5000 år gamla gravar och skelettfynd hör också till spåren efter den gamla mötesplatsen som tros ha fungerat som både socialt och religiöst centrum. Från sten – och bronsåldern upptäcks det också med jämna mellanrum hällristningar. Inhuggningar och bilder tolkas ofta som en tidig metod att att överföra kunskap kring kulthandlingar. I Bohuslän finns det särskilt många hällristningar - de kring Tanum är sedan 1994 upptagna på UNESCO:s världsarvslista. Under yngre järnåldern framstår gamla Uppsala som den centrala platsen för rituella kulthandlingar.

Från Alvastra pålbyggnad följer vi vägen söder om Tåkern. Bara några kilometer österut, men ändå en resa om flera tusen år, och ett nytt påtagligt bevis på människors önskan att kommunicera. I ett litet utomhusmuseum vid Röks kyrka ståtar Rökstenen - ett runstenarnas mästerverk rest på 800-talet av en man vid namn Varin. Det vet vi eftersom den två en halv meter höga stenens långa berättelse börjar: "Till minne av Vämod står dessa runor. Men Varin skrev dem, fadern, till minne av den döde sonen." Den avancerade skriften - en uppvisning i kunskap och undervisning -tyder på att Rökstenen haft hög status redan när den restes.

Klostren som lärosäten

Tillbaka västerut – och snart har vi Alvastra klosterruin inom synhåll. Vid foten av Omberg började cisterciensmunkar 1143 bygga ett kloster som kom att bli landets största och rikaste. Med stöd av kungen etablerades vid den här tiden en rad kloster. Här inrättades de första skolorna, och här byggdes också de första biblioteken. Det var på rikets kloster det intellektuella tänkandet fick utrymme att blomstra.

Vid Vadstena kloster, ytterligare några mil norröver, utvecklades till exempel handskriftskulturen. På Riddarholmens kloster i Stockholm trycktes 1483 den första svenska boken, och bakom klostermurar runt om i landet spreds lärdomar om byggkonst, medicin och odlande. Universiteten i Paris och Prag var tidigt de vanligaste alternativen för svenska studenter som ville vidareutbildas, men från 1477 erbjöds också - i och med grundandet av Uppsala universitet - ett nordiskt alternativ.

Reformation och vetenskap

Efter Gustav Vasas brott med påven femtio år senare var inget sig längre likt. Uppsala universitet tvingades stänga, den sista katolska ärkebiskopen lämnade landet och snart tömdes också klosterbiblioteken. Protestantismen gav starkare band till den tyska kulturen, men den gamla världsbilden lät sig förstås inte ersättas i en hast. Den danske vetenskapsmannen Tycho Brahe hade till exempel svårt att helt överge den grekiska filosofen Aristoteles världsbild ens när hans egna mätningar visade vägen in i en ny tid.

Brahes upptäckt av en ny ljusstark stjärna gav eko vida omkring, och den imponerade danske kungen erbjöd honom att etablera ett observatorium på den lilla ön Ven i Öresund. Under 21 år, 1576-1597, byggde Tycho Brahe upp ett astronomiskt center kring öns högsta punkt. Hans märkliga slott fick namnet Uraniborg och världen hade aldrig sett dess like. Från renässansslottet i två våningar utvecklades dessutom astronomiska instrument till tidigare okända nivåer, och när Uraniborg inte räckte till byggdes en ny underjordisk anläggning: Stjärneborg. Så småningom blev Brahe osams med både lokalbefolkningen och kungen. 1597 var brytningen definitiv och Brahe tog sina mest värdefulla instrument och flyttade till en tjänst hos kejsar Rudolf i Prag.

Redan 1526 stod ett kungligt tryckeri klart i huvudstaden. Gustav Vasa insåg tidigt tryckerikonstens stora potential för att sprida och etablera protestantismen, och den första fullständiga Bibeln på svenska trycktes i Uppsala under åren 1540-1541. Samtidigt gav den nya tekniken kungen möjlighet att ge spridning åt information som gynnade honom och hans maktutövning. Själv började han samtidigt bygga upp ett bibliotek på Stockholms slott. En samling böcker som senare under 1500-talet växte sig så stor att Johan III fann för gott att inreda en särskild biblioteksgång på slottets vind.

Universiteten

Med Gustav II Adolf tog Sverige sakta men säkert stora steg mot ett allt fastare utbildningsväsende. Kungens pengar gav Uppsala universitet ny livskraft och en ny representativ huvudbyggnad kallad Gustavianium. Professorerna hölls i strama tyglar, och universitet förväntades utbilda lojal personal till den växande statliga administrationen. Under stormaktstiden (1611-1721) bidrog universiteten i Dorpat (idag Tartu i sydöstra Estland), Åbo (Finland), Greifswald (norra Tyskland) till att försvenska nyvunna områden. Och 1668 – tio år efter att Karl X Gustav signerat fredsavtalet i Roskilde – introducerades landets femte universitet i den tidigare danska staden Lund. Det Lundagårdshus som den danska kungen låtit bygga 1578-1584 kom länge att fungera som centrum för universitets verksamhet.

Vid mitten av 1600-talet introducerades en skolordning med tre stadier: trivialskolor, gymnasier och universitet. De två förstnämnda var starkt knutna till kyrkan och styrdes av biskop och domkapitel. En av de allra första gymnasieskolorna etablerades redan på 1620-talet i Roggeborgen i Strängnäs. Enligt sägnen var det just i Roggeborgen, alldeles invid den gamla domkyrkan, som Gustav Vasa den 6 juni 1523 kröntes till Sveriges kung. Kring borgen och kyrkan finns än idag en välbevarad miljö som minner om tiden när Strängnäs var en stad av stor betydelse. Adelsfamiljerna hade till en början svårt att acceptera de formella utbildningskraven, men från slutet av 1600-talet stängdes genvägarna: utan studentexamen inga universitetsstudier.

Boktryckarkonsten i nationens tjänst

Under stormaktstiden (1611-1721) blev boktryckarkonsten allt mer spridd, men kungen höll fortfarande ett strängt och vakande öga över utgivningen. Vid den här tiden firade den svenska krigsmakten stora framgångar och redan i början av denna expansiva period var maktens män angelägna att framhålla nationens ärorika historia. Den svenska identiteten skulle på olika sätt stärkas: År 1628 startade Kungliga livrustkammarens sin verksamhet sedan Gustav II Adolf bestämt att hans kläder från det framgångsrika fälttåget i Polen borde bevaras för eftervärlden. År1630 inrättades Riksantikvarieämbetet för att se över och vårda landets fornminnen – inte minst de många runstenarna. Med Karl XII:s fall i Halden var stormaktsväldet över och frihetstiden (1719-1772) blev en epok för återhämtning och uppbyggnad. På universiteten märktes det genom en tydligare anpassning till samhällets behov. Från mitten av seklet började svenskan tränga undan latinet som undervisningsspråk.

Carl von Linné

Om danskarna på 1500-talet haft ett världsnamn i Tycho Brahe var det nu dags för en svensk världsstjärna att göra entré. Carl von Linné (1707-1778) från lilla Råshult, en mil norr om Älmhult i Småland, kom via studier i Växjö och Lund till Uppsala 1728. Tretton år senare utnämndes han till professor i medicin vid Uppsala universitet, men det är biologin, botaniken och den avancerade systematiken som gjort hans namn odödligt. Hans hem på Svartbäcksgatan 27 i Uppsala är tillsammans med Linnéträdgården ständigt populära utflyktsmål liksom sommarbostaden Linnés Hammarby någon mil sydost om Uppsala. Där fick familjen Linné det lugn de sökte, och där kunde Carl odla de örter som inte trivdes i den fuktiga stadsmyllan. Med Linné - och kretsen kring honom - tog forskningen ett rejält kliv in i en modern tid och inspirerade också andra att frigöra sig från gamla auktoriteter.

Akademierna

Parallellt med universiteten etablerades vid den här tiden akademier runt om i Europa – Sverige utgjorde inget undantag. Samtidigt gav Gustav III:s personliga engagemang ett ökat intresse för arkitektur, måleri, skulptur, poesi och musik. Kampen om universitetens roll och inriktning fortsatte in på 1800-talet. De gamla lärosätena försvarade framgångsrikt sina positioner och både i Uppsala och Lund växte universitetsmiljöerna. År 1841 invigdes det välkända Carolina Rediviva – Uppsalas universitetsbibliotek som den 30 april varje år lever upp med det traditionella valborgsfirandet.

Privata högskolor i Göteborg och Stockholm utmanade universiteten och öppnade sina dörrar för kvinnliga studerande när Uppsala och Lund ännu var slutna manliga miljöer. År 1842 lanserades folkskolestadgan som skulle bana väg för obligatorisk skolgång och så småningom gavs ytterligare en utbildningsmöjlighet via ett nät av folkhögskolor.

De nationella kulturinstitutionerna

När Nationalmuseum vid Strömkajen invigdes 1866 slog det an tonen för en syn på museiverksamhet som en nationell angelägenhet. Vetenskapen och konsten var redo att närma sig folket och några år senare öppnade även Kungliga Biblioteket i Humlegården med amanuensen August Strindberg som en av de anställda.

Kungliga Operan och Dramatiska teatern fick under andra hälften av 1800-talet sällskap av hade en rad teaterhus runt om i landet. Sveriges äldsta privatbyggda landsortsteater hittar vi alldeles innanför klostermuren i Vadstena. Där gick ridån upp första gången redan 1825.

Museiverksamheten tog ytterligare steg i riktning mot "folkliga bildningsanstalter" . Historiska museet i Stockholm visade vägen för andra kulturhistoriska museer samtidigt som privata initiativ öppnade för institutioner som Thielska galleriet, Waldemarsudde och Hallwylska palatset.

Utbildning för alla

Under 1900-talet fick utbildningen en allt större betydelse för såväl de breda massorna som den vetenskapliga eliten. Men jämställdheten dröjde – inte förrän 1937 utnämndes den första kvinnan till professor. På 1960-talet infördes en obligatorisk nioåring grundskola tillsammans med treåriga gymnasieutbildningar. Vid den här tiden fick också de tidigare högskolorna i Stockholm och Göteborg universitetsstatus.