Gå direkt till innehållet på sidan
Statens fastighetsverk

Våra fastigheter / sverige / Kalmar slott

Kalmar slott

Magnus Ladulås lät bygga borgen

Under 1100-talet uppfördes en rund kastal, ett försvarstorn, vid Kalmarsund och en hamn anlades. I slutet av 1200-talet lät Magnus Ladulås bygga en ny borg med ringmur och med runda hörntorn och två fyrkantiga porttorn kring kastalen. Det så kallade Kuretornet var borgens kärntorn.

Från borg till slott

Under Gustav Vasa och hans söner, Erik XIV och Johan III, byggdes slottet om till ett ståtligt renässanspalats. 1545 började man uppföra ett nytt fästningsverk kring slottet. 1553 påbörjades arbetet med nya kungliga bostadsvåningar under ledning av slottsbyggmästaren Jacob Richter, som efterträddes av bröderna Johan Baptista och Dominicus Pahr. Under denna tid kom praktfulla rumsinteriörer till, bland annat Kungssalen, Rutsalen och den nya slottskyrkan.

Kalmar slott skadades svårt under Kalmarkriget 1611-13 och blev 1642 eldhärjat. Man påbörjade reparationer, men från slutet av 1600-talet fick slottet förfalla. Under 1700-talet användes det bland annat som spannmålsmagasin, kronobränneri och fängelse. Då placerades en väderkvarn överst på Kuretornet.

Slottet restaureras och får nuvarande silhuett

På 1800-talet var slottet förfallet och man funderade på att flytta över några av de historiska rumsinredningarna till en annan byggnad, eventuellt Gripsholm. Fredrik Wilhelm Scholander satte stopp för detta och inledde istället restaureringsarbetet på Kalmar slott. 1856 lämnade han in sitt förslag till restaurering av Kungsgemaket som stod färdigt fem år senare. Han gjorde också förslag till "restaureringsförsök" av exteriören, men det genomfördes aldrig.

Scholander var, liksom sin elev Helgo Zettervall, präglad av den franske 1800-talsarkitekten Viollet-le-Duc som hade stort inflytande på sina samtida kolleger. Det blev Zettervall som på 1880-talet fortsatte restaureringen av Kalmar slott. Den gjordes i hans anda, men arkitekten Carl Möller upprättade ritningar och andra handlingar. Arbetet påbörjades 1885 och 1891 hade slottet fått den silhuett det har idag.

Återigen vatten kring slottet

1919 fick professor Martin Olsson i uppdrag att ansvara för anläggningens fortsatta restaurering av vallar, vallgrav, bro och vindbrygga. Arbetena pågick fram till 1941 och då var slottet återigen kringflutet av vatten.

Fakta

  • Byggår: Ursprungligen 1100-1200-tal. Ombyggnader under 1540-50-talen, 1856-61, 1885-91 samt 1919-41.
  • Arkitekter: Fr o m 1553 Jacob Richter efterträdd av bröderna Johan Baptista och Dominicus Pahr. 1856-61 Fredrik Wilhelm Scholander. 1885-91 Carl Möller. 1919-41 restaurering under ledning av professor Martin Olsson.
  • Besöksadress: Kungsgatan 1 i Kalmar
  • Förvaltare: Anders Magnusson, Statens fastighetsverk, tel 0455 30 03 92, e-post anders.magnusson@sfv.se
  • Specialist militär byggnadsvård: Kenneth von Kartaschew, Statens fastighetsverk, tel 018 56 48 04, e-post kenneth.von.kartaschew@sfv.se
  • Slottsarkitekt: Erik Wikerstål
Kalmar slott från vattnet. Skymningsbild

Foto: Ulf Celander

Kalmar slott från vattnet.

Kalmar slott, flygfoto

Foto: Bengt Nordgren

Kalmar slott från nordväst.

Kalmar slott, flygfoto med Ölandsbron i bakgrunden

Foto: Seppo Ekelund

Kalmar slott från sydväst. Norr om slottet syns Kvarnholmen och Ölandsbron.

Tillgänglighet på Kalmar slott

Läs mer

SFV:s fastigheter

*För att läsa pdf-filer krävs Acrobat Reader. Hämta programvaran Acrobat Reader här.

Tillgänglighetscertifierad. Länk till Funka Nu:s webbplats med mer information om certifieringen, öppnas i nytt fönster. © Statens fastighetsverk | Postadress: Box 2263, 103 16 Stockholm | Besöksadress huvudkontor: Järntorget 84, Stockholm
Tfn: 08 696 70 00 (vxl) | E-post: sfv@sfv.se | Om webbplatsen