Södra Bankohuset

Huvudkontor i gamla bankhuset

Våren 1994 flyttade Statens fastighetsverks huvudkontor in i Södra Bankohuset, som är byggnadsminnesmärke sedan 1935. Byggnaden ligger i Gamla stan i Stockholm och vilar på utfylld mark, liksom ett flertal hus i Gamla stan. Under århundradena har Bankohuset rört sig. År 2003 flyttade SFV till närliggande lokaler för att byggnaden skulle kunna grundförstärkas.

Detta arbete pågick under ett år. Därefter följde en renovering av huset. Syftet var att skapa effektivare lokaler, bättre ventilation i form av förstärkt självdrag och byte av elinstallationer. Samtliga ytskikt åtgärdades också. Renoveringen har genomförts varsamt. Sedan maj 2005 finns SFV:s huvudkontor i Södra Bankohuset. I maj 2005 flyttade SFV:s huvudkontor tillbaka till Södra Bankohuset.

"En ansenlig Beurse"

Arbetet med byggnaden påbörjades 1663 på Järntorget där Stockholms stad ägde en tomt. På nedre delen av tomten stod stadens järnvåg och på den övre ett packhus, som var i dåligt skick. Då man dessutom behövde en samlingsplats för stadens handlande beslöt man 1661 att "till stadens heder och nödtorfft byggia en ansenlig Beurse på Järntorget, theruti Banco-, Packhus, Fracht- och Tolagscammar tillika kan begripas". Nicodemus Tessin d ä (1615-81) utarbetade ett förslag.

Bankhus ritat av Tessin d ä

I mitten av 1670-talet uppfördes byggnaden efter ett uppehåll. Riksens Ständer begärde att staden skulle bygga ett bankhus, då bankens lokaler i Axel Oxenstiernas hus vid Storkyrkobrinken hade blivit för små.

Nicodemus Tessin d ä ritade ett nästan kvadratiskt hus med italienskinspirerad exteriör med port- och fönsteromfattningar i huggen sandsten och säteritak. Huset fick källare, bottenvåning, en mezzanin, det vill säga halvvåning, och två våningar. Den enda kommunikationsmöjligheten mellan våningarna var en spiraltrappa vilket ledde till en ständig oro för bränder. Huset stod färdigt 1680 och då flyttade banken in.

Tillbyggnad ritad av Tessin d y

På 1690-talet fick Nicodemus Tessin d y (1654-1728) i uppdrag att göra förslag till en tillbyggnad. Man ville främst ha bättre rörelsemöjligheter mellan våningarna. Eftersom Sverige låg i krig när banken bestämt sig för vad den ville ha dröjde det till en bit inpå 1700-talet innan arbetet kom igång. Dessförinnan hade banken köpt huset av staden. Tessins förslag bestod av två flyglar och en tvärbyggnad. Nu fick huset en innergård som dekorerades med pilastrar och kapitäl. Tillbyggnaden var färdig 1710.

Brist på förvaringsutrymme - Hårleman ritar tillbyggnad

Tjugo år senare hade banken brist på förvaringsutrymmen och en ny tillbyggnad diskuterades. Carl Hårleman (1700-53) fick uppdraget att rita tre våningar i tomtens östra del. Arbetet med tillbyggnaden påbörjades 1734. När man väl blivit klar med murarna i tre våningar bestämdes att tillbyggnaden skulle få ytterligare två våningar och en vindsvåning. På så sätt blev den nya byggnaden lika hög som den äldre och fick en likartad fasad.

1772 köpte banken det Alardiska huset på norra sidan av Norra Bancogränd. Huset revs och istället uppfördes en tvåvåningsbyggnad efter ritningar av överintendenten Carl Johan Cronstedt, som var en av bankofullmäktiges ledamöter. Huset kallades Norra Bankohuset och omfattade efter en tillbyggnad 1816-19 hela kvarteret. Då gjordes också förbindelsegången på andra våningen som förenar byggnaderna. Staten sålde Norra Bankohuset på 1980-talet.

Riksbanken kvar till 1905

Riksbanken fanns kvar i båda husen fram till 1905 då den flyttade till en ny byggnad vid riksdagshuset. Sedan dess har bland andra Televerket, Medelhavsmuseet, Vattendomstolen, Generaltullstyrelsen, Stockholms lotsar och Stockholm Environment Institute haft sina lokaler i Södra Bankohuset.