Svartsjö slott, Stockholm

Ett nyvaknat slott

Det tidigare något nedgångna Svartsjö slott har väckts till liv genom ett flerårigt restaureringsarbete både in- och utvändigt. Under sommarhalvåret 2001 gjordes en fasadrestaurering. Slottet har återfått den kulör Carl Hårleman valde på 1730-talet. Det finns rester av den ursprungliga putsen på en tidigare gavelvägg som blev inbyggd på 1770-talet då slottet förlängdes. Putsen har avfärgats i en ljust gul ton som Hårleman bestämde för att efterlikna den franska gula sandstenen.

Spännande tapetprojekt - ett detektivarbete

Interiörarbetena har varit omfattande. Bland annat har tolv av slottets rum fått nya tapeter. Statens fastighetsverk har beställt handgjorda pappersark som är 63 x 53 cm. De har limmats i våder och sytts ihop med lintråd. Därefter målades tapeterna för att sedan spikas upp på väggarna.

Det finns endast några få små tapetbitar kvar av de ursprungliga. Inspiration till nya mönster har hämtats från andra slott som har bättre bevarade tapeter. Det har varit viktigt att titta på tapeter som varit skyddade för solen för att hitta den kraftiga kulör som tapeter ofta hade på 1700-talet.

Från stenhus till renässansborg

Svartsjö ligger på Färingsö utanför Stockholm. Slottet har en lång historia som kunglig vistelseort. Redan under medeltiden fanns på Svartsjö ett stenhus där kungar och riksföreståndare vistades.

Sannolikt byggde Gustav Vasa om det gamla stenhuset till ett befäst hus med rundtorn, där han 1540 inrättade ett myntverk. Erik XIV och Johan III utvidgade anläggningen till en magnifik renässansborg med en rund inre borggård. I anslutning till borgen anlades en lustträdgård och en djurgård för kungliga jakter. 1687 brann borgen och kvar blev endast borggårdens brandskadade mur och torn.

Mönsterbildande för svensk herrgårdsarkitektur

Fredrik I gav på 1730-talet arkitekten Carl Hårleman i uppdrag att rita ett jaktslott. I både fasadutformning och planlösning blev slottet mönsterbildande för svensk herrgårdsarkitektur. Anläggningen stod klar 1739.

På 1770-talet ville kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika bygga ut slottet. Uppdraget att rita tillbyggnaden gick till arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Under Gustav III:s tid beboddes Svartsjö endast sporadiskt och då mest under jakttiderna.

Under 1600-talet anlades här en barockpark med en strikt kvartersindelning. Innanför 1500-talets, nu torrlagda, vallgrav anlades på 1700-talet gångvägar som strålade ut från slottets mittaxel.

Ombyggnad till fängelse

1820 fanns det planer på att inrätta en invalidinrättning i slottet, men detta genomfördes aldrig. Dock bidrog detta till att byggnaden tömdes på både fast och lös inredning och slottet stod mer eller mindre oanvänt under 1800-talet.

Riksdagen beslöt med Oskar II:s medgivande att bygga om Svartsjö till tvångsarbetsanstalt. 337 celler med plåtväggar och gallerdörrar inreddes. Utanför slottsbyggnaderna uppfördes nya byggnader för olika funktioner. Ett fem meter högt träplank som senare ersattes av en stenmur byggdes runt slottet. Efter 75 år stängdes Svartsjö slott som anstalt 1966 och några år senare revs fängelsemurarna och byggnaderna från anstaltstiden. Inom parken fanns dock den forne fängelsedirektörens bostad kvar. Invändigt revs inredning från anstaltstiden. I det stora restaureringsarbetet mellan 1995-2002 har bl a en av fängelsecellerna rekonstruerats.

Läs mer

• Tidskriften Kulturvärden 2006:2, artikeln "Svartsjö slott - restaurering för brukande"
• Tidskriften Kulturvärden 2002:3, artikeln "Blomstermotiv med stor botanisk frihet - Tapetprojektet på Svartsjö slott"
• Tidskriften Kulturvärden 2001:3, notisen "Svartsjö slott återställs"
• Tidskriften Kulturvärden 2000:2, artikeln "Att återskapa ett rokokoslott"
• Tidskriften Kulturvärden 1997:4, artikeln "Den Hårlemanska färgen"
• Tidskriften Kulturvärden 1996:3, artiklarna "Min salig vän herr Baron Hårleman" och "Ett fängslande slott"
• Svartsjö slottspark