Östasiatiska museet, Stockholm
Före detta fattighus och lejonkula
Östasiatiska museet är en långsmal gul byggnad på Skeppsholmen i Stockholm som även kallas Tyghuset. Omvandlingen från repslagarbana till fattighus, drabantstall, lejonkula, magasin och slutligen museum gör att huset har en märklig historia att berätta. Detta är också huset som aldrig tycktes bli vad det planerades för.
Under 2003-04 har museet renoverats. Ny entré och reception, nya varuhissar för att underlätta hanteringen av utställningsföremål, lättillgängliga verkstadslokaler och nya arkiv är några av förändringarna. Även arbetsmiljön, logistiken och museets kapacitet har förstärkts för att kunna ta emot ett ökat antal besökare.
Eldflagor från slottet Tre Kronor når byggnaden
1663 färdigställdes en repslagarbana på den plats där Tyghuset (se länk under bilderna) senare skulle uppföras. Repslagarbanan eldhärjades 1676 men sattes åter i stånd. Den nya byggnaden skulle dock komma att eldhärjas ännu en gång. På våren 1697 öppnade en inkvarteringsverksamhet för Stockholms fattiga i repslagarbanan. Fyra dagar efter öppnandet bröt elden lös i slottet Tre Kronor och vinden förde glödande flagor till Skeppsholmen där flera byggnader, däribland repslagarbanan, sattes i brand.
Omvandling till tyghus
Genom att utnyttja de rester som blev kvar efter repslagarbanan byggdes 1699-1704 ett stall för Karl XII:s drabanter. För ritningarna stod Nicodemus Tessin d y. Eftersom drabanterna följde kungen i fält i det stora nordiska kriget år 1700 kom dock aldrig byggnaden att användas som stall.
Namnet "Tyghuset" tillkom efter en ombyggnad av den södra delen av huset 1724-28. Här inreddes nu Galärflottans förråd för handeldvapen och artilleripjäser, tygmateriel.
1731 skulle verksamheten komma att ändras drastiskt i och med en gåva från bejen av Alger till Fredrik I bestående av tre lejon, tre tigrar, en vildkatt och en frigiven slav. Inkvarteringen skedde i husets norra del, som kom att kallas för Lejonkulan. Bara några månader senare meddelade dock August den starke i Polen att han gärna ville överta de vilda djuren för att förstärka sitt menageri, vilket han också fick.
Kungliga Maj:t beslutar om ett museum för östasiatisk konst
1740-1945 har huset använts som magasin för olika material och under samma period har flera ombyggnader genomförts. Åren 1855-58 byggdes huset på med en våning efter ritningar av Fredrik Blom, Flottans arkitekt, och 1916-17 påbygges den norra delen med ytterligare en våning för att få plats med ännu ett förråd.
År 1959 beslutade Kungl. Maj:t. att ett museum för östasiatisk konst skulle bildas. Arkitekten Per Olof Olsson fick i uppdrag att förändra det gamla tyghuset till utställningssalar och 1963 invigdes det nya Östasiatiska museet. Vid ombyggnaden bevarades husets strama magasinskaraktär.
Bergrum används som utställningslokal
Bergrummet som ligger under tyghuset kommer under hösten 2010 att visa delar ur den kinesiska terrakottaarmén i en temporära utställning. Besökare av utställningen och bergrummet kommer då att mötas av arméer av kejsarnas soldater, dansare, gycklare och hantverkare från de tidigaste kejsargravarna 200 f Kr - 200 e Kr. Läs mer Utställning med Terrakottaarmén

Foto: Ulf Tomner
Östasiatiska museets entré.

Foto: Hans Landberg
Entréfasaden. Östasiatiska museet byggdes vid sekelskiftet 1700.
Tillgänglighet på Östasiatiska museet
Fakta
- Byggår: 1699-1704
- Arkitekt: Nicodemus Tessin d y
- Hyresgäst: Östasiatiska museet
- Förvaltare: Åsa Albihn, Statens fastighetsverk, tel 08 696 72 19, e-post asa.albihn@sfv.se
- Besöksadress: Skeppsholmen, Stockholm
Läs mer
- Tyghuset
- Tidskriften Kulturvärden 2006:4, artikeln "Världens kulturer i montrar och magasin"
- Tidskriften Kulturvärden 2004:4, artikeln "Museum för statens ostasiatiska samlingar"
- Tidskriften Kulturvärden 2004:3, artikeln "Tigerburarna på Skeppsholmen"
- Tidskriften Kulturvärden 1999:1, artikeln "Förvandlingarnas hus"







