1993-idag: Statens fastighetsverk (SFV)

Tradition i utveckling

Fastigheter som ska ägas i evinnerlig tid

För att möta de politiska kraven på en ökad marknadsorientering delades Byggnadsstyrelsen från 1993 i flera fristående statligt ägda aktiebolag: Vasakronan, Akademiska hus m.fl. Hyresgästerna fick själva ansvaret för den långsiktiga lokalplaneringen.

Fastigheter som staten av kultur- och säkerhetsskäl ska äga "i evinnerlig tid" fördes till en ny myndighet - Statens fastighetsverk (SFV). De flesta hade tidigare förvaltats av Byggnadsstyrelsen. Till SFV fördes också äldre befästningar från Fortifikationsförvaltningen och mark från Domänverket.

Vård, underhåll och byggprojekt

SFV ansvarar för vård och underhåll av statliga kulturfastigheter (de kungliga slotten, nästan alla statliga byggnadsminnen, statliga kulturinstitutioner som teatrar och museer samt regeringsbyggnaderna); utrikes fastigheter (ambassader, residens) samt vissa statliga markområden (slottsområden, kronoholmar och mark ovanför odlingsgränsen).

SFV är byggherre vid underhåll, ombyggnad, restaurering och nybyggande inom dessa områden. Den operativa verksamheten är lokalt organiserad med ansvariga förvaltare som nyckelpersoner. Dessa samlas i regionala kontor och i grupper efter byggnadsslag. Centralt finns rådgivande specialister inom alla fackområden till förvaltningens stöd.

Nytt och gammalt

SFV:s nybyggen tillhör det bästa som uppförts i Sverige under perioden. Dit hör nya museer i Lund, Göteborg och Stockholm och de nya ambassaderna i Berlin och Washington.

Men merparten av uppgifterna handlar om underhåll, renovering och restaurering. Vid Kalmar, Borgholm och Läckö slott har små, väl avvägda åtgärder genomförts. Siarö fort har renoverats till ett turistmål. Wrangels och Bondes palats har anpassats till dagens krav på domstolsbyggnader. Alla länsresidens har nyinretts. Många naturområden och parker har förnyats - som lindalléerna i Drottningholms slottspark.