Skyddsföreskrifter

Skydd för byggnad, anläggning, park och mark

Ett byggnadsminne kan vara en byggnad, park, markområde eller en hel anläggning. Skyddsföreskrifter ska finnas för alla statliga byggnadsminnen enligt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen (SBM). De ska ange på vilket sätt byggnadsminnet ska vårdas och underhållas och i vilka avseenden det inte får ändras. Skyddet ska utgå från motiveringen till byggnadsminnesförklaringen.

Föreskriften kan också innehålla krav på att ett skyddsområde kring byggnadsminnet ska hållas i ett sådant skick att det kulturhistoriska värdet inte minskar.

Riksantikvarieämbetet föreslår skyddsföreskrifter

Riksantikvarieämbätet (RAÄ) formulerar ett förslag till skyddsföreskrifter utifrån goda kunskaper om byggnadshistoria och olika aspekter av kulturhistoriskt värde. Förslaget remitteras till Statens fastighetsverk (SFV) och till berörd länsstyrelse och kommun för yttrande. RAÄ inarbetar de inkomna synpunkterna.

Därefter skickar RAÄ förslaget till regeringen för prövning och fastställande. Tillsammans med förslaget om skyddsföreskrifter ska det finnas en motivering till byggnadsminnesförklaringen, en kortfattad beskrivning och historik för byggnadsminnet och det kulturhistoriska värdet ska beskrivas.

Mellan SFV och RAÄ finns en överenskommelse om samverkan för att framtagandet av skyddsföreskrifter och vårdprogram för SBM ska bli så effektivt som möjligt. Samverkan gäller i första hand att sammanställa och beskriva byggnadshistorik och definiera det kulturhistoriska värdet som man behöver både för arbetet med skyddsföreskrifter och för vårdprogram.

Exteriör, stomme och fast inredning skyddas

Skyddsföreskrifterna kan ofta vara allmänt hållna (se exempel här till höger). I skyddsföreskrifter för byggnad står att de inte får rivas, flyttas eller byggas om exteriört. Det innebär oftast skydd mot ingrepp i stomme, ursprunglig rumsindelning eller fast inredning. Dekorativt måleri och utsmyckning kan skyddas. Ofta åtföljs skyddsföreskrifterna då av en planritning med markeringar för vilka rum det finns sådan utsmyckning i. En kulturhistoriskt intressant verksamhet eller lös inredning kan i dagsläget däremot inte skyddas.

Lösningar för ett långsiktigt perspektiv

SFV ska i förvaltningen av de statliga byggnadsminnena följa skyddsföreskrifterna. Men det kan ibland finnas anledning till att göra ändringar i byggnadsminnen. Vissa byggnader har enbart exteriört skydd, då behövs inget tillstånd för att göra ändringar i interiören. En ansökan om tillstånd till ändring ska då skickas till Riksantikvarieämbetet som är tillsynsmyndighet för de statliga byggnadsminnena. Ansökan ska beskriva förslag på ändringen, tydliga motiv till ändringen och ange slutresultat. Det är viktigt att motivera ändringen.

Ekonomiska motiv går inte före bevarandet av kulturvärdena i de statliga byggnadsminnena. Om den sammanvägda bedömningen visar att stora fördelar uppnås, t ex förbättrad tillgänglighet, arbetsmiljö, brandskydd, kan RAÄ ge tillstånd till avsteg från skyddsföreskrifterna men bara om det finns särskilda skäl för ändringen. I förvaltningen av statliga byggnadsminnen eftersträvas lösningar som håller i ett långsiktigt perspektiv.

Om ändringen innebär att det från kulturhistorisk synpunkt är väsentliga ingrepp som planeras prövas ärendet av regeringen. I de fall där skyddsföreskrifter av olika orsaker ännu inte hunnit fastställas regleras krav på tillstånd för ändringar med hjälp av äldre lagstiftning (21 § i 1920 års kungörelse (1920:744) med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet). Det är en övergripande lagtext som tar upp att byggnadsminnet inte får flyttas, rivas eller användas på ett sådant sätt så att dess kulturhistoriska eller konstnärliga värde minskas.

Dokumentation och kontroll av godkända ändringar

Om RAÄ ger tillstånd till att göra avsteg från skyddsföreskrifterna ska en antikvarisk kontrollant följa arbetet. Dennes uppgift är att se till att arbetet utförs enligt de handlingar som RAÄ godkänt. Den antikvariska kontrollanten ska dokumentera de ändringar som utförs. Om det sker avvikelser från det godkända förslaget ska den antikvariska kontrollanten rapportera detta till RAÄ.

Förvaltningen följer Plan- och bygglagen

SFV ska i sin förvaltning också följa Plan- och bygglagen (1987:10). Vid om- eller tillbyggnad av en byggnad som inte är statligt byggnadsminne är det framför allt PBL 3:10 och 3:12 som är aktuella. Där står det att ändringar ska utföras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värde tas tillvara.

Byggnadsminnen som inte är i statlig ägo, så kallade enskilda byggnadsminnen, ska också ha skyddsföreskrifter som länsstyrelsen utfärdar i samförstånd med ägaren.